Igår fyllde lilla pyret i magen hela 24 veckor, detta betyder i tal att vi flyger in i den 25 veckan. 3 femtedelar har gått och jag har omkring 111 dagar kvar. Idag har jag och pyret dessutom varit och lyssnat på hjärtljud, mätt magen och kollat lite allehanda värden. Allt såg bra ut. SF-måttet som det heter var hela 1 centimeter mindre än ungefär samma tid med Astrid. Med tanke på hur jag upplever magen så går det stick i stäv. Tittar jag på bilder från vecka 30 med A så ser jag snarlik ut som nu. Jag har redan börjat få svårt att böja mig och sitter gärna med benen brett isär så att magen liksom får plats därimellan.
Som tur är så kommer, vad jag förstått, inte magen totalt bli större, det kommer bara tidigare. Jag kan se allehanda anledningar till detta men de huvudsakliga skälen är väl att jag är tyngre redan från början, min kropp är i betydligt sämre skick från början nu än förra gången och magmusklernas muskelminne gör att dom släpper tidigare och särar på sig på ett annat sätt.
Det positiva var att jag inte alls hade gått upp så mycket som jag trodde sen inskrivningen. Vågen visade på 4 kg plus och det är jag mer än nöjd med då jag vet att jag inte ”skött” mig ordentligt med mat och motion. Eller ja, maten har jag kanske skött men inte tiden mellan måltiderna om ni förstår vad jag menar.
Jag har ju inte pratat så mycket om graviditeten här på bloggen och jag har inte riktigt bestämt mig hur mycket jag vill dela heller. Rädslan att något ska hända är mycket större än förra gången, mycket för att allt gick så perfekt då på nåt vis. Att då dela med sig för mycket och uttrycka för mycket gör att man känner sig mycket mer sårbar. Vi får se hur det blir, eftersom väldigt stor del av min tankeverksamhet går åt till lilla pyret så slinker det säkert in några inlägg här ändå.
