Med facit i hand

Med facit menar jag de blodprov som togs på barnmottagningen, RAST-tester. Där visades förhöjda nivåer av antikroppar mot både ägg och komjölksprotein. Nu då jag hållt uppe med båda i snart två månader så är han i stort sett symptomfri. Hals, huvud och armar är helt fria från eksem och magen är mycket bättre. Det är lite kvar i knävecken men det är inte så konstigt att det fortfarande syns där med tanke på hur han såg ut ett tag.

Jag ammar fortfarande men håller så smått på att avsluta det. Jag är grymt nöjd med den här tiden och är stolt över mig själv att jag fick igång amningen med maskin och jag är stolt över Nils som så fort han vaknade ville amma och orkade fortsätta med det på sättet han gjorde. Men nu tycker jag att det känns enklare att reglera hans kost om det är vad HAN stoppar i sig som gäller och inte vad JAG äter eller dricker.

Jag tycker inte att det varit så hemskt som många verkar tro att det är att vara mjölk- och äggfri. Visst har det varit ite trökigt att inte få äta Daimstrut i sommar eller frossa jordgubbar när dom var som godast men det finns så väldigt mycket goda substitut nu förtiden, när man äter hemma. Det är när man får för sig att äta ute på stan tex som det bir lite inskränkt och tråkigt. Mjölkpulver finns i stort sett i allting har jag märkt.

Så klart finns det bra och dåliga mjölksubstitut men ett av de bättre är en av de nyare och det är GBs glass. Jag tipsade om den i det förra inlägget om allergin, då hade Emma hittat den i strutform. Gissa lyckan när jag igår hittade den i låda på vårt Willys, mums!

image

Men som sagt, nu börjar jag känna att ersättning och annan mat är något som får ta över mer och mer.

FacebookTwitterGoogle GmailWordPressTumblrBlogger PostGoogle+

Försök nummer fem: total sanering av mjölk och ägg samt jordgubbar

Det tidigare försöket som gällde ägg eller soja påbörjades strax innan vi träffade Lollo, vår BVC-sköterska. Hon skickade oss till läkaren som skickade remiss till barnmottagningen för att ordentligt börja utreda vad som kan vara tok. Läkaren vi träffade tyckte att jag kunde lägga in mjölk i kosten och stryka ägg. Det var alltså det konstaterade försöket nummer fyra.

Remissen vi fick ledde till läkartid efter 5 veckors äggfri kost. Under den tiden hade jag även kört en kortisonkur som gjorde att alla synliga eksem försvann. Dock kom dom smygande tillbaka efter avslutad kur. Detta i kombination med att han blev märkbart dålig i magen efter två kvällar med Semp1 mjölkersättning gjorde att läkaren rådde mig att sanera ut mjölk OCH ägg. Detta är nu en vecka sedan. Samtidigt avslutade jag en tredje kortisonkur så nu får vi se om eksemen kommer tillbaka i samma omfattning eller inte.

Det jag har allra tuffast med, förutom att rent allmänt hitta nåt att äta ute på lokal, är längtan efter glass. Mjukglass med nötcross, chokladglass, pecannöt kola… ja ni fattar. Gissa min lycka när glassen som min kära syster tipsade mig om är från himmelriket. Krämig vaniljglass gjord på rismjölk med mastig chokladrippel. Nomnomnom. Finns dock bara på vissa coop-butiker och pressbyrån, sorg.

image

FacebookTwitterGoogle GmailWordPressTumblrBlogger PostGoogle+

Försök nummer fyra: Ägg eller soja?

Två veckor och fem dagar har nu gått och någon förbättring på Nils hud är inte märkbar.

Han har under den här tiden haft starka reaktioner tre gånger. En gång hade jag ätit jordgubbar och sojagrädde samt ännu mer jordgubbar. Andra gången vet jag inte, tänkte inte på det förrän jag redan glömt vad jag åt dagen innan. Tredje gången som var igår morse hade jag dagen innan det ätit en väldigt äggrik sockerkaka med rabarber samt sojagrädde till.

Kan det vara soja? Eller är det ägg och det var jordgubbarna första gången? Hur som helst så har jag på eget bevåg strukit även ägg och soja från och med igår så får vi se vad sköterskan säger på onsdag. Jag pratade med en läkare på svärmors jobb och han sade att vid uteslutningsmetoden så börjar man alltid med mjölk och fortsätter med ägg.

Det spelar liksom ingen roll vad jag får eller inte får äta, det löser vi, det enda som är viktigt är att Nils ska slippa dom hemska exemen.

image
Lilla pratlådan, vid gott humör är han inte tyst en sekund.
FacebookTwitterGoogle GmailWordPressTumblrBlogger PostGoogle+

Försök nummer tre: Komjölksprotein

Jag har ju tidigare skrivit om Nils problematiska hy med eksem och skorv. Det första vi försökte med var att smörja, mycket olja i badet, göra rent vecken med olja och smörja, smörja och smörja. Försök nummer två var lokala behandlingar med kortison. Två veckors smörjande av hals, hand- och fotleder. Tre dagar efter jag slutade smörja så är exemen tillbaka.

Idag när vi var på BVC så bestämde vi att prova om det kan vara någon känslighet/allergi. Jag ska därför vara mjölkfri i tre veckor,  eventuell skillnad bör kunna ses efter en vecka. Jag har tagit bilder på de mest utsatta ställena idag så att vi ska kunna jämföra och så håller vi tummarna att det är där skon klämmer.

image

FacebookTwitterGoogle GmailWordPressTumblrBlogger PostGoogle+

Våran lilla prickiga korv

Nils hy har drabbats av vad vår BVC-sköterska kallade för trafikstockning. Bebisars hy är så omogen och det är väldigt mycket som ska hända på en gång. Mellan 1 och 2 månaders ålder får många bebisar mycket prickar av hormonerna från mamman som ska lämna kroppen. Dessa prickar ser ut som små finnar, röda med gula toppar. I vissa fall, som hos Nils, så går huden ännu lite längre och gör ett eksem av detta, ett så kallat seborroiskt eksem.

På Nils yttrar det sig genom att han har stora röda, torra fält i ansiktet, främst på kinderna och öronen, samt i hårbotten där det ju är skorv, en tjock gulaktig kaka. Han är inte irriterad av det på nåt sätt det bara ser lite otrevligt ut, den där mjuka och lena bebishyn får vi vänta nån månad på verkar det som, men huvudsaken är att han inte verkar vara irriterad av det.

image

Det enda vi gör är att smörja med olja. Vid googling ser man att många fått rådet att använda kortisonsalva så det ska jag fråga om vid nästa bvc-besök.

FacebookTwitterGoogle GmailWordPressTumblrBlogger PostGoogle+

Allergi

Att Astrid skulle få nån typ av allergi var väl inte så oväntat. Såklart har jag hoppats på att hon skulle ärva mitt medecinfria liv. Jag förnekar det fortfarande litegrann även om bevisen just nu är ganska svåra att säga emot.

Tyvärr verkar inte tavegylen göra susen. På hvc tyckte man att vi skulle avvakta över helgen. Om det blir sämre ska vi vända oss till familjeläkarjouren, vårt stammishak. Om det var oförändrat med utslagrn skulle vi höra av oss på måndag för att kolla på någon kortisonlösning.

För att kroppen skulle få vila lite så höll vi oss borta från fotbollsspelande igår och tog en myskväll med glass och film istället.

image

FacebookTwitterGoogle GmailWordPressTumblrBlogger PostGoogle+