16 månader – en uppdatering

Ojojoj vilken vecka vi haft nu. Med febern som började på midsommar utvecklades en helvetesvecka. Mest för Nils men har han det jobbigt så blir det så för oss också. Febern satt i tre dagar och avslutades med härliga utslag över hela kroppen. Google säger tredagarsfeber och allt google säger är sant, eller hur var det nu. Men även om febern tog slut så fortsatte Nils att vara dålig. Trött, gnällig och bara arg mest hela tiden. Han vaknar 10 gånger per natt (och det är underdrift) och är jätteledsen, han ska ha mat varje gång och det duger inte med vatten eller bara stoppa i nappen. Detta har gjort att vi har möjlighet att blanda tre flaskor under natten och så varannan gång får han äta upp det som blev kvar sedan förra gången. Hygieniskt? Inte direkt, men den enda lösning som vi kommer på just nu i dimman av sömnbrist.

I övrigt har vi fått en stor bebis nu. Jodå han är fortfarande en bebis även om tydligt minns att vi tyckte att Astrid hade gått ifrån bebis vid det här laget och var ett barn. Men är det inte så? Varje bebis får vara just det lite längre än den innan?

Nils är en väldigt, väldigt bestämd individ. Han blir skogstokig när han inte får det han vill eller göra som han planerat. För planerar gör han. Han har storslagna planer för det mesta verkar det som och om man inte hjälper honom med vad han tänkt sig så blir han tokarg. Det kan tex vara att klättra upp på fönsterbrädan, riva ner TV:n, slänga ner saker från övervåningen för att se vad som händer. Ja ni kanske förstår att vi har händerna fulla. Samtidigt som han är ett ilsket yrväder ena sekunden så är ju världens gosegris. Att krypa upp i min eller Davids famn och rulla ihop sig till en liten boll verkar vara livet för den här lilla galningen. Att pussas och bara vara nära är något han verkligen njuter av, korta stunder innan det är dags för nästa påhitt.

Att göra: Nils älskar djur, ÄLSKAR. Han blir utom sig av glädje om det finns minsta möjlighet till interaktion med ett djur, alla djur, från myra till häst. Han har ingen som helst respekt för dem till skillnad mot Astrid som alltid har gillat att hålla en viss distans mot djur. Att titta på djur, klappa djur, gosa med djur, jaga djur, ja allt med djur det är nog det Nils skulle välja som favorit. Annat som är riktigt roligt är att titta på fordon, traktorer, lastbilar, bussar you name it. Han brummar som en motor om han ser en traktor på långt håll.

Att prata finns det inget intresse av än så länge. Han gör några djurljud, traktorljud. I övrigt har han några ljud som vi kan känna igen för uppmärksamhet, ”jag behöver hjälp” och liknande. Han gör sig dock oftast ganska tydligt förstådd med att peka och bara låta uppfordrande när han t.ex vill ha något. Sen att hitta exakt rätt grej är svårare, det kan t.ex vara exakt rätt pommes i en skål full av pommes på IKEA.

Han full koll på kroppen nu, börjar lära sig att hoppa, speciellt på studsmattan såklart. Han kämpar med att lära sig ta sig fram på Astrids gamla trehjuliga sparkcykel och vette tusan om han inte kommer kunna sparka sig fram med den i slutet av sommaren.

Sömn: Det sovs en stund på dagen, allt mellan 40 minuter och 3 timmar, man kan aldrig så nog veta hur länge. Natt är det mellan 19.30 (-isch) och 07:00 (-isch) med uppvaknande minst två gånger. Förutom 2 nätter förra veckan då han bestämde sig för att sova hela natten, samt de senaste 7 nätterna då han vaknat 10-20 ggr per natt.

Mat: Att få den här lilla envisa busen mat är inte det lättaste. Eller jo, det han gillar kan han äta en vuxenportion av (i normala fall). Men det är däri problemet ligger, det är ju omöjligt att hitta något han gillar. Det mest vi lägger fram petar han inte ens på. Korv är det enda som alltid går i. Pasta som nummer två. Sen jag började jobba har det inte blivit så mycket pannkaka så det får vi prova i helgen igen. Jag är inte orolig för han äter fortfarande mycket ersättning och får i sig järn och andra nyttigheter så det räcker från det. Men det blir ju så tjatigt när man tex ska äta ute, plus hans allergier då förstås för mjölk och ägg.

Storlek: Han har vuxit på längden och dragits ut rejält tycker vi att det ser ut som. Han har inte haft mycket bebishull nån gång men nu ser benen ut mer som barnben, långa och nästan smala. Han har ju att brås på så det kanske inte är så konstigt. Hans perfekta storlek nu är 86 men drar mycket tröjor och så i 92 medan byxor i samma storlek blir liite långa men på tok för stora.

wpid-wp-1435301885554.jpeg

11-månaders uppdatering

Kan ni fatta att den här lilla virvelvinden funnits i familjen i snart ett helt/bara ett år? Det kan inte jag.

En glad och busig lite person som kommit ut på andra sidan utvecklingssprånget som en helt ny bebis. Han förstår vad vi säger på ett helt annat sätt. Man kan visa hur man gör vissa saker och så gör han det. Han har så smått börjat härma ljud vi eller tex fordon djur och han härmar vad storasyster gör så gott han kan hela tiden. Han vinkar, klappar händerna och dansar. Han skrattar så han kiknar när man gör nåt bus, hoppar eller dansar.

Igår vid middagen gissade jag och D på hur lång tid det skulle ta innan Nils räknat ut hur och lyckas ta sig förbi trappavstängningen. Vi gissade tre dagar. I morse satt han två trappsteg upp när jag varit till tvättstugan och vänt. När han såg att jag kom satte han av uppåt i en rasande fart, jaha det var den lösningen.

Att göra: Gå och gå. Jodå nu tar han sig fram på två ben. Förra helgen hurrade vi för att han tog typ 10 steg tvärsöver vardagsrummet. Sen några dagar tillbaka föredrar han att gå istället för att krypa. Galet! Det han gillar bäst just nu är att vara med. Sitta och leka för sig själv går bra korta stunder vilket är skönt men allra helst ska han sitta på höften och vara med, allra helst sitta på köksbänken men nyfikenheten till vad som finns utanför kanten är än så länge alldeles för stor.

Bästa stället är uppe i duschen. Den är upphöjd med ett trappsteg och där klättrar han upp och ner upp och ner och gömmer sig bakom duschdörrarna i genomskinligt glas.

Sömn: Han sover hyfsat ändå nu. Förutom att de flesta nätter innehåller minst en timme vakenhet så sover han mellan 19-6.30 och det tycker jag är rätt bra ändå.  På dagarna görs försök att sova en gång. Förmiddagssovet har blivit längre och han vill absolut inte, men måste, sova en skvätt på eftermiddagen också för att resten av familjen ska orka.

Mat: Vi kör på med BLW. Han får äta det han vill och hur han vill av det vi lägger fram. Dock har vi fortfarande problem att hitta någon vidare mångfald i det som passar att stoppa i munnen. Äggfria amerikanska pannkakor, pasta eller blodpudding funkat alltid medan tex färsbiffar, mos, broccoli eller morötter vägras. Avokado var en riktig favorit också upptäckte vi. I övrigt kör vi fortfarande med den mjölkfria ersättningen.

Storlek: Mest 86 nu tror jag, men mycket 80 ändå. Hur lång och tung han är får vi inte veta förrän nästa månad.

image

10 månader – utvecklingssprång deluxe

Ojojoj vilket utvecklingssprång vi befinner oss mitt uppe i just nu. En helt ny värld öppnar sig och vi hoppas att det ska vara över snabbar än vad de källor jag har anger. Såklart är det jobbigast för bebis men det är inte direkt någon dans på rosor för oss runtomkring heller.

En värld av sekvenser heter språnget och vi kan redan se tydliga tecken på det. Bland annat så har Nils börjat härma oss på en helt annan nivå. Till exempel för han telefonliknande föremål till året och gör stigande och sjunkande ljud som att han pratar med någon, hur gulligt som helst.

I övrigt så har de första stegen ännu inte tagits, som tur är, utan kryptekniken ”skjuta sig fram på ena benet med den andra foten” väldigt välutvecklad nu och det går tokfort om herrn bara önskar. Men som det är just nu så är det mest bära, bära och bära som gäller. Vi tycker oss också se ett visst övervägande mammabehov som inte visat sig så tydligt tidigare. Han är dock trots detta en riktig glad skit och skrattar så han kiknar så fort världens bästa storasyster gör precis vad som helst.

100OLYMP

Att göra: Gå omkring genom att hålla någon i ena handen står absolut högst på listan, eller det är väl i stort sett det enda som han vill göra just nu, det mesta annat resulterar i högljudda protester. riva och dra i sladdar och kablar samt peta på sådant som han redan i förväg vet att han förmodligen inte får leka med är väl en annan favorit, TV:n är såååå himla rolig att slå på till exempel. Vi har ju dessutom en finfin gran uppställd bakom staket, den har än så länge vält bara en gång faktiskt.

Han har under den perioden även lärt sig att klappa händerna och han blir mäkta nöjd när vi härmar honom.

Sömn: Suck prata inte om det. Svår att söva, sover som skit, gärna med långa vakenperioder vid tretiden på natten. Dock hade han vid ingången av pågående språng några nätter då han sov hela natten bara han fick vara uppe lite längre på kvällen. Det var ju såklart för bra för att vara sant och nu är det värre än någonsin. Jag säger som jag sa förra månaden, så bortskämda vi varit.

Mat: Han äter fortfarande i huvudsak mest ersättning men har full koll på det där med att äta nu. Dock är han så himla petig med vad han stoppar i sig och det som inte duger smakar han inte ens på utan skäller ut det och slänger det på golvet. Äggfria amerikanska pannkakor, blodpudding och skruvpasta är det som funkar bäst.

Mått och storlek: Vi kör i stort sett bara strl 86 nu. 7 januari kommer ny vikt och längd så då uppdaterar jag med det här.

Övrigt: Att byta om och byta blöja är lika med fullt krig här nu. Därför har vi äntligen börjat använda byxblöjor, funkar mycket bättre.

9 månader – bättre sent än aldrig

Såhär två veckor niomånadersdagen så drog jag ur tummen och slet ihop ett litet inlägg om vår lilla skrutt. Anledningen ser ni i inlägget innan detta.

För två veckor sedan var vi i Stockholm och våra barns vana trogen så är det när vi inte är på hemmaplan som kroppslig utveckling sker. Sagt och gjort så lossnade krypningen på den stora mattan framför TV:n hemma hos våra vänner vars lägenhet vi lånade. Det går i skrivande stund, två veckor efteråt alltså, fortfarande inte speciellt fort eller smidigt och min gissning om detta är att han istället försöker fixa sina första egna steg före kryputvecklingen.

Att göra: Han tränar och tränar och tränar på att gå. Gåstolen är i stort sett ratad. Det är bara någons hand som gäller, eller runt rumsbordet för den delen. Annars sitter han mest på rumpan men kan göra det under något längre stunder nu då han kan röra sig runtomkring för att hämta saker till exempel. Häromdagen såg jag ett försök till att klappa händerna men han busar bara. Glimten i ögat är i stort sett alltid där, superbusig och han vet exakt när han busar och inte. Han jollrar och gör ljud med handen mot munnen och storskrattar åt sig själv, underbart.

Sömn: Så bortskämda vi varit. Nu har han blivit svårsövd, extremt så på kvällen, han vaknar och vill endast ha mat två gånger under natten för att sedan vakna kl 05:00(!) På dagarna sover han två eller tre gånger, lite beroende hur man räknar för ibland kliver vi inte upp när han vaknar där kl fem utan jag tvingar honom kvar i sängen så somnar han typ vid sju. Imorse var vi uppe hela familjen halv sex, extremt mysigt och roligt tyckte vår lilla väckarklocka. Gäsp!

Mat: Så mycket bättre det går än förra månaden. Åtminstone så kväljer han inte mer utan stoppar glatt i sig och gnager på det han tycker om. Dock är den listan mycket kort i dagsläget. Oftast smakar han inte ens när vi lägger fram något nytt utan slänger det på golvet och visar tydligt att det inte duger. Etta på listan står blodpudding sen smörgåsar av alla de slag, ja det var väl typ det.

8 månader – jag hänger inte med!

Precis lagom tills en ny månad ska börja så har jag börjat vänja mig vid tanken att han ”fyllt” den förra månaden. Jag säger alltså fortfarande att han är sju månader fast han nu faktiskt är åtta(!). Nu kommer jag säga lite mer än sju månader ett tag till med rätta mig och säga åtta. Om ett par veckor har jag vant mig vid åtta, sen är han nio innan jag fattar vad som hänt… igen.

Hemma har vi en pratglad liten kille som, om han fick bestämma, bara skulle gå omkring med stöd av mamma och pappa. Tyvärr klarar inte mamma och pappas ryggar av det så då får det bli det näst bästa, gåstolen. I den surrar han omkring i full fart och river och rotar i det han kommer åt. Sittande på golvet så är det så nära så nära att han kan flippa runt fötterna och hamna på alla fyra utan att benen och armarna glider isär men än så länge krävs lite arbete och träning på den fronten och han får gärna ta sin lilla tid på sig innan han kan ta sig fram för egen maskin.

Nils
Alpro soyayoughurt med havrefras är mums!

 

Att göra: Gå, gå och gå samt stå och pussa sig själv i spegeln. Det känns ganska långt ifrån att han ska gå själv, som tur är, utan vi vuxna går med böjda ryggar och små bebishänder i våra.

Utvecklingsmässigt så började han för några dagar sedan att slå ihop två leksaker. Det brukar vara en sån där klassisk ”milstolpe” som bvc frågar om, så check på den alltså.

Det minst populära att göra just nu är att sitta eller ligga på golvet, åtminstone att göra det själv. Krypträningen går framåt så att sitta på golvet är tyvärr oundvikligt. Astrid var 8 månader och 9 dagar när hon kröp sina första stapplande steg, vi får se hur det blir med den här tjommen, inte långt efter tror jag faktiskt.

Sömn: Han är en fortsatt duktig sovare i mina ögon. Tre lurar per dag och en, ibland två, matpauser på natten då han sover mellan 19-07 ungefär. Han har börjat bli väldigt svårsövd vilket hör ihop med utvecklingen och åldern, han snurrar och snurrar och tillsammans med snorig näsa och eländig  hosta så är det jobbigt för en liten bebiskropp.

Mat: Maten går fortsatt trögt men jag kan se att det så sakteliga går framåt i alla fall.  Med stöd i flera föräldrar till purevägrande bebisar så har jag lärt mig att det inte är någon brådska. Han klarar sig fint på ersättningen till ett års ålder och fortsätter det i den här takten så ska vi nog få det att fungera.

Längd och vikt: 9750g och 75 cm. Vi tog iaf ett snabbt skutt över storlek 74 på bodysar och kör nu 80 medan 74 fortfarande är det som gäller på byxor.

 

7 månader – en ny bekantskap

Den här månaden har något helt nytt hänt. Vi har fått en liten grabb med ett redigt humör. Så sent som i mitten av förra veckan sa vi att åh vilken glad och nöjd liten unge vi har, aldrig missnöjd av andra anledningar än mat och sömn. Så ska man ju aldrig säga det vet jag ju.

De senaste 5-6 dagarna har vi märkt nåt helt nytt. Han gnäller och klagar och vrålskriker tillsynes utan anledning. Bara för att han bestämt sig för det verkar det som. Helt normalt såklart men jobbigt ändock och speciellt när man inte är van.

Kroppsligt händer det saker också. Han har blivit så medveten om kroppen. Står stadigt när man håller i honom och kan stå korta stunder själv när han håller i tex babygymmet från IKEA. Han har inga som helst problem med att pricka in det han siktar på att få tag i, glasögonen tex. Samt att han har helt fattat det där med att saker finns kvar fast man inte ser dem så nu har tittut seglat upp på förstaplatsen av favoritlekar, både med människor och saker.

Utvecklingssprång mässigt så ligger vi mitt i den period då han väldigt tydligt blir medveten om att man kan gå ifrån honom. Min gissning att det är detta i kombination med amningsstopp som skapat detta gnäll- och vrålmonster som tittar fram rätt så ofta nu.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Att göra: Gåstolen är fortfarande ett hett kort men ju mer man kan interagera med honom ju roligare blir sådana lekar som tex tittut. Även att sitta och pilla med klossar och skaka på saker som rasslar och låter är himla roligt.

Sömn: Så smått börjar det infinna sig rutiner. Han sover mellan 19-07. När jag lägger mig 22 får han lite ersättning sedan äter han en eller två gånger till på natten. Kl 9 när vi går iväg med Astrid så sover han en längre stund. Vid 13 en sovstund igen för att sedan bara behöva en liten stödvila på ca 30 minuter vid 17 för att orka till läggdags.

Mat: Förutom att sättet han får flytande föda på har förändrats från tutte till flaska så är det ingen ändring här. Ingen som helst mat går i så nu har jag börjat snegla mer och mer på BLW, baby lead weaning. Han stoppar ALLT i munnen, problemet är ju bara att han inte kan svälja. Därför kan detta vara bra för honom för då lär han sig själv att tugga och mosa i munnen INNAN han sväljer. Jag ska läsa på lite mer först.

Längd och vikt: Vi vägde och mätte i Gbg. DÅ vägde han 9035 gram och 72 cm lång.