Etikett: Schmalkalden

Nedräkning

Men nu är det inte många dagar kvar i det som jag de senaste dagarna börjat kalla för den gudsförgätna hålan. Inte för att det egentligen är något fel på själva Schmalkalden. Men så mycket som jag längtar hem nu ska det mycket det till för att jag inte totalt ska vantrivas.

Det något kommer förhoppningsvis ikväll när svärmor och svärfar besöker oss. Det ska bli riktigt roligt att få lite besök här, de sista dagarna kommer gå så mycket fortare då tror jag. Att få visa, den trots allt vackra, byn för två par nya ögon blir mysigt. Det är dessutom julmarknad här på söndag och på lördagen åker vi till storstan igen för kanske lite shopping samt även julmarknad. Jag hoppas även på ett IKEA-besök 🙂

Idag och igår var det morgon klockan halv sex. Inget jag är ett jättestort fan av direkt. Idag testar jag en ny sovmetod eller vad man ska säga.  Jag flyttar sovningen en timme och hoppas att hon på så vis ska kunna somna bättre på kvällen, sova lugnare och eventuellt få in fler timmar än 9,5 på natten. Vi får väl se.

Jaha då går hon då

I söndags, även känt dom fars dag, så bestämde sig Astrid att snart får det vara nog med att slita så hemskt på knäna. Så hon tog helt sonika och släppte soffbordet och tog tre helt rena steg mot mig där jag satt och kastade en boll.

Sen var det kört 🙂 Nu vägrar hon sitta och leka längre. Hon ska fortfarande hålla en i handen när hon går men kan ibland glömma bort sig och vända sig bort och ta något steg mot något.

Jag hann aldrig skriva inlägget om att hon nu var så duktig på att gå och hålla i en hand, snart släpper hon nog. Det kom liksom innan.

Den som vill se ett minibevis kan titta här. För er som är nyfikna och inte så ofta träffar lillskruttan så finns det lite andra blandade videosar där också.

Jag håller vad jag lovar

Igår var det så dags för den högkvalitativa turistningen. Vi packade in oss i bilen och for till världens största koskälla. Ja ni läste rätt, världens största. Även om min besvikelse blev ganska stor när vi närmade oss den, för den var inte alls särskilt stor, men dock… världens största.

Förmiddagspaus

Lilla fröken sover en liten stund, jag räknar med att hon ropar på mig ganska snart.

Att vara hemma hela dagarna med henne är faktiskt riktigt mysigt. Faktiskt tror jag att det än så länge varit mer utvecklande för henne att vara det än när vi är hemma och flänger och far. Nu har jag 100% tid för bara henne. Vi går omkring, rullar boll, lagar mat, pratar, dansar , busar och skrattar.

Igår började hon gå när man håller i bara en hand. På förmiddagen fick jag ”lura” henne genom att hålla handen en bit bort men när David kom så gick hon helt av sig själv och höll i ena handen bara.

Dessutom traskar hon runt TV-bordet. Det gulligaste hon gör nu är att dansa. Alltså hon dansar när hon står om det blir musik på radion. Gungar den där lilla rumpan fram och tillbaka.

Idag ska vi på fabriksvisning på Davids jobb. Ska bli roligt att för en gångs skull se var han jobbar.

En hel vecka har gått

En vecka har vi varit här nu och det börjar klarna för mig vilket kärleksförhållande jag har till mina elektriska pryttlar. Saker jag saknar, utan inbördes ordning, är;

-Micron
-Diskmaskin
-Dammsugare
-Tvättmaskin
-Riktiga kuddar
-Gåstolen
-Köksbänk
-Frys
-Öppna förskolan

Som ni ser så är det övervägande hushållspryttlar, dessa saker som man inte ens reflekterar över att man har… förrän man är utan. Det där med kuddarna är det som påverkar våra nätter väldigt mycket. Kuddarna här är inte av normal storlek utan är stora som såna där kuddar från IKEA som man har i soffan, eller på golvet för att få fler sittplatser. Kuddarna är fyllda med mindre dun än min normalstora kudde är hemma… Ni kan ju gissa hur lätt det är att gör något normalt av den.

Dock är det jag saknar allra, allra mest mina vänner som jag är van att ha nära. Längtar efter er!!

Det jag kommer sakna när jag kommer hem är:

-Stor garderob
-Billig mat
-Tjusig utsikt från köks- och vardagsrumsfönstret.
-Alla backar som kommer ge mig ”buns of steel” 🙂

Och tro det eller ej så kommer jag saknar heltäckningsmattan. Det är så mysigt att sitta och leka och busa på den. Astrid har gott om plats att krypa omkring utan att bli kall som hon annars blir på golvet liksom.