Runtruntrunt. Det är på helgerna en börjar fundera om det verkligen är såhär en ska ha det resten av livet. Två dagar får jag spendera på ett sätt jag njuter av, med dom som betyder allt i livet.
Kanske det är så att jag inte hittat rätt arbetsmässigt jag vet inte. Visst trivs jag på jobbet men att vara där hela dagen, hem, hämta en trött och hungrig Astrid, hem och skynda med maten, plocka undan, lägga A, plocka, städa, lite soffhäng och så är det sovdags. Om och om igen fem dagar i veckan. Det är ju INTE jobbet som är det viktiga.
Nåja, vi har väl gjort valet att bo och leva som vi gör och en kan ju bara hoppas på att man nån gång kan lätta på arbetet, helst innan vi båda fyller 65 år. Samtidigt som det är dom här småbarnsåren som är något stort som aldrig någonsin kommer tillbaka. Suck.
Hur som helst, imorgon är det tillbaks till arbetet som gäller, vare sig en vill eller inte.
