Ojojoj vilken dag jag hade igår. Den började som en halvstark sjua, ganska bra ändå, men eskalerade och i tid till konferensavslutningen och den 1700 röster starka, trestämmiga, kören så var den en tia. MER än en tia. Grymt anordnat och oj vad roligt, nyttigt och intressant det varit. Inlägget blir grymt låångt så jag har inga krav på att någon ska läsa hela. Tyvärr så hade jag så kasst batteri i telefonen så det blev i stort sett inga bilder heller, inge publicerbara iaf.
Förmiddagen spenderades i en av gasklockorna här i Gävle. Lite sedvanligt snack av vår divisionschef (en av tre som svarar direkt under GD), lite redovisning av och reflektioner kring samt upplägg av förslag till lösningar på de röda siffror som just min avdelning tydligen redovisat i senaste medarbetarundersökningen.
Vi lyssnade även på en intressant föreläsare som föreläste om förändringsarbete och trögheten i det. Att det faktum att man ofta tror att en förändring ska vara en quick fix är en fälla som många går i och som gör att många förändringsarbeten får negativt utfall eller helt enkelt avbryts. Låt det ta tid var hans uppmaning.
Något att även ta till sig i privatlivet är min tanke.
Till eftermiddagen förflyttade vi oss till högskolans område och sammanstrålade med övriga 1400 personer. Här var det lunchsallad och smörgås i en liten matpåse på stentrappan i solen. Perfekta sensommarvädret höjde dagen ännu mer.
Ett hur stort tält som helst var uppställt på högskolans innegård. Här inne blev vi organiserade enligt grupper om tio personer i långa långa rader med stolar. 1700 sittande människor är ganska många, men häftigt att vi kan samlas hela myndigheten såhär.
Då temat för dagen var medarbetarskap fick vi sedan i uppdrag av en föreläsare att skörda berättelser. Hon var ganska bra och medryckande med många av knepen och sakerna hon pratade om har jag hört förr, inte så roligt. Men grupperna vi var indelade i skulle iaf ta vår kasse som var utplacerad på en av ”våra” stolar. Där i låg filtar, bullar, pennor och en liten bok. Sedan skulle vi gå ut på gräsmattan och dela berättelse med varandra. Man skulle berätta för varandra två och två, sedan skulle man berätta den andres berättelse för hela gruppen som sedan skulle välja en och skriva ner i den lilla boken från påsen. Det kunde vara om vad som helst men helst något som handlade om jobbet och något som hänt där man gjort något med hjärta, eller bara en rolig liten anekdot.
När det var klart skulle vi sätta oss i tältet igen. Nu uppdelade enligt kön. Tjejer ute på flankerna och killarna i mitten. Detta för att vi skulle sjunga körsång, och oj vilken kör. 1700 man i tre stämmor. Tjejerna på sidorna, alt och sopran och killarna som bas i mitten. Jag får ståpäls när jag tänker på hur grymt häftigt det lät. All cred till männen som efter körledaren satte dom i stämning med en liten saga om hur Zlatan sätter avgörande målet i kryllan med 30 sekunder kvar lyfte taket, härligt!
Efter avslutad dag åkte jag hem, duschade och rotade fram lite fräscha kläder för att åka tillbaka till kontoret där man ju som bekant rustat för fest i flera dagar. Vi började med att käka och minglade sen runt i en av de största festlokalerna jag varit i. Det var ett stort discogolv, där vår kära GD var discjockey, karaokebar, mängder av mingelyta, ett underbart coverband som heter eXtraAllt, mer mingelyta samt ett rejält tilltaget styrdansgolv med ett dansband som spelade hela kvällen, samt små barer utplacerade här och där med öl, vin och cider (till självkostnadspris såklart). Släng dig i vägen CH liksom, tappade man bort nån här var dom forever lost.
Jag gick omkring, hejade på lite (med betoning på lite) folk ett tag sen åkte jag hem. Med David bortrest ville jag inte ta bussen och promenaden som följer så jag hade bilen med för att ta mig hem på nåt sätt. Nog för att jag brukar ha roligt även utan alkohol så kände jag att känner man kanske 10 av 1700 människor så blir det lätt lite långtråkigt och ensamt när alla andra börjar bli fulla. Men det var en grym kväll och såhär dagen efter är jag nöjd över att mitt val och att ha åkt hem så tidigt.
Det hade inte slagit mig att jag faktiskt skulle sova själv när jag kom hem, det är verkligen helt värdelöst och jag sover oftast riktigt dåligt. Redan halv sju var jag uppe och tog den första koppen te. 7 grader varmt, burr.