Idag lyxade jag till det med både riktigt lång lunch OCH det gjorde jag i restaurangen. Anledningen var att jag hade en gammal kollega på besök som var ner till Gävle för lite ärenden. Vissa människor är det alltid lika trevligt att träffa även om vi inte pratats vid på väldigt länge så klickar det liksom. Så känner jag i alla fall och jag hoppas kollegan känner likadant. Kollegan förresten, ytterligare ett helt könsneutralt ord som många borde sky som pesten om man följer hen-debatten.
Hur som helst så var det en väldigt trevlig lunch och en välbehövligt lång sådan. Jag känner att jag väldigt lätt blir uppstressad och kommer från 1 november gå ner i tid, bara lite lite, för att försöka få bukt med en del av halsbrännan som jag verkligen känner av så fort jag har det minsta bråttom. Det här med att försöka hålla flexen på mer än -10 timmar (alltså närmare 0) det är en ständigt överliggande stress och något som jag för tillfället har helt omöjligt att göra, därav tidsnedgången.
Ikväll är det dags för första magfotograferingen. Det ska bli roligt även om jag sällan har det tålamodet som krävs för att bli fotograferad av min käre make. Han behandlar mig lite mer omilt än han gör andra kunder och testar sig fram på ett helt annat sätt vilket gör att jag får stå och posera mitt snyggaste (tjockaste?) jag under alldeles för lång tid för min smak. Men det blir bra… på en miljon bilder. Vi får väl se om det blir bildbevis och kanske rentav en följetong om nån skulle vara intresserad av det.
Dagens mat: Potatisplättar och bacon, vad tror ni om denna mat i matlåda? Tveksamt va?
Tack för lunchen. Jag upptäckte att jag har saknat att prata med dig. Så jag håller med om klickandet.
Och på tal om klick. Jag är helt övertygad om att magbilderna kommer bli kanonfin. Dels för att gravidmagar är fin men framför allt för att du är fin 🙂
Jag hör av mig. Kram