Igår var jag på jobbet alldeles för länge vilket gjorde att jag tyckte att jag kunde åka lite tidigare idag. Marinah skrev och lockade med sällis på leklandet och naturligtvis ville vi följa med dit när vi en gång hade möjlighet.
Det var med litegranna ångest vi klev in från den gassande höstsolen. Det är så typiskt att det ska vara så, men det var en mysig lekstund. Vi var i stort sett ensamma där vilket gjorde att det bara var att springa runt hur barnen själv önskade.
Jag tyckte att Astrid såg lite rödögd ut när vi lekte men när jag kollade närmare så såg jag inget. Sedan när vi kom hem såg jag att hon var kladdig i ögat… suck! Ögoninlflammation, totalt dagisstopp så imorgon av alla dagar måsta jag vabba. David är fortfarande helt däckad i sin underliga influensa så något vård av barn är han långt ifrån kapabel till.
Paniken kommer smygande för hjälp vad mycket jag har att göra på jobbet, att vara borta känns inte oki just nu men det är inget att göra åt.
Jag ska försöka få till en tidig kväller så att jag kanske får sova ordentligt när jag inte behöver kliva upp en handfull timmar innan gryningen imorgon.