Vi har haft lite huvudbry om hur vi ska ta oss fram på semestern. Vi har för vana att cykla oss fram på de orter dit vi åker med husbilen. Förra året gick det inte alls men i år sitter ju Nils i cykelsitsen.
Det svåra har varit Astrid. För lång för sådan cykelsits, man kan ju inte direkt ha henne på pakethållaren. Lösningen kom från Merida. David hittade den på XXL och kunde efter viss övertalning av mig åka och köpa den.
Vilken succé! Astrid älskar den, efter en liten inkörningsperiod. I lördags cyklade vi ända till Trödje, sen fick hon inte nog. Hon tjatar efter cykeltur hela tiden. Så himla mysigt.
I specifikation står det från fyra år och det kan jag nog hålla med om. Dels så måste barnet såklart vara tillräckligt långt och dels så krävs det i alla fall viss uppmärksamhet från barnet vid t.ex svängar och gupp då cykeln är lite rörlig och vicka fram och tillbaka. Astrid är 110 cm lång och når precis ner att trampa utan att behöva vicka på rumpan.
Hon var riktigt rädd till en början men efter att David känt sig som världens sämsta och minst lyhörda förälder i historien så tycker hon att cykeln är det roligaste i hela världen.