Med facit menar jag de blodprov som togs på barnmottagningen, RAST-tester. Där visades förhöjda nivåer av antikroppar mot både ägg och komjölksprotein. Nu då jag hållt uppe med båda i snart två månader så är han i stort sett symptomfri. Hals, huvud och armar är helt fria från eksem och magen är mycket bättre. Det är lite kvar i knävecken men det är inte så konstigt att det fortfarande syns där med tanke på hur han såg ut ett tag.
Jag ammar fortfarande men håller så smått på att avsluta det. Jag är grymt nöjd med den här tiden och är stolt över mig själv att jag fick igång amningen med maskin och jag är stolt över Nils som så fort han vaknade ville amma och orkade fortsätta med det på sättet han gjorde. Men nu tycker jag att det känns enklare att reglera hans kost om det är vad HAN stoppar i sig som gäller och inte vad JAG äter eller dricker.
Jag tycker inte att det varit så hemskt som många verkar tro att det är att vara mjölk- och äggfri. Visst har det varit ite trökigt att inte få äta Daimstrut i sommar eller frossa jordgubbar när dom var som godast men det finns så väldigt mycket goda substitut nu förtiden, när man äter hemma. Det är när man får för sig att äta ute på stan tex som det bir lite inskränkt och tråkigt. Mjölkpulver finns i stort sett i allting har jag märkt.
Så klart finns det bra och dåliga mjölksubstitut men ett av de bättre är en av de nyare och det är GBs glass. Jag tipsade om den i det förra inlägget om allergin, då hade Emma hittat den i strutform. Gissa lyckan när jag igår hittade den i låda på vårt Willys, mums!
Men som sagt, nu börjar jag känna att ersättning och annan mat är något som får ta över mer och mer.