Sommar 2012

Sommarens sista konsert

Som småbarnsföräldrar vi är tycker jag att vi lyckats riktigt bra med konsertsommaren 2012. Springsteen, Winnerbäck och ett grymt avslut med Coldplay under gårdagskvällen.

Planen från början var att vi skulle få några dagar och nätter för oss själva i Stockholm i samband med konserten men på grund av lite missförstånd på jobbet så for vi fram och tillbaka.

Men oj vad det var värt det. En sån show som jag bara vill se om och om igen. Grymma!!! Underbara låtar, häftiga effekter med laser, konfetti och blinkande armband på hela publiken. Jag var i extas i en timme och femtio minuter långa (korta?) konserten och kände mig helt matt när det var över, men samtidigt pumpad och hög av nåt slags rus. Ja ni fattar ju själva. David var väl lite mer sansad men han är halvny coldplay-lyssnare så det var nog det.

Vi fick grymma platser då vi hade grymmaste turen att kunna slinka in i den näst främmersta inhängnaden. Ja jag är helt enkelt toknöjd.

Myssöndag – bakissöndag

Igår var vi inbjudna til gatans första sommarfest. Tydligen brukar det bli ganska festligt på städdagar, midsommar och julfester. Men igår var det några på gatan som tagit initiativet till att bjuda in alla som ville komma. Helt avslappnat, alla plockade med sig det man själv ville äta och dricka. Ett dragspel, en gitarr, en ljummen kväll, skrattande barn, nya bekantskaper och intressanta samtal.

Klockan ett gav jag upp medan David lämnade in med flaggan i topp runt halv fem imorse, enbart för att det började regna. En riktigt trevlig kväll kan man lugnt säga. Vilket gör att jag kanske inte behöver tala om att det var jag som klev upp klockan sju när det var morgon för liten skrutt. Som tur är har hon börjat att verkligen uppskatta morgonmys med lite frukost och barnprogram framför TV:n. Sen myste vi hela förmiddagen. Bland annat fick jag hjälpa att plocka ur lite stickor ur fötterna. Egentligen var det hennes fötter som var fulla med små stickor men hon ska såklart göra samma på mig som jag gör på henne.

När vi vaknade efter vilan fick vi besök av moster Emma, hennes Rickard och gulligaste Johanna J som Astrid blev störtförtjust i efter att hon läst varenda bok i hela Astrids bokhylla.

Middagen intogs ute på stenen, dock blev det ingen bild utan istället bjuder jag en från bullfikastunden som vi hade igår.

Nu sitter jag och David i soffan och smälter en varsin pizza… urk. Längtar efter sängen men det är som alltid så fruktansvärt tråkigt att göra sig iordning.

God natt!

En vecka jämnt

Nu har vi varit husägare i en hel vecka och oj vad skönt vi har det och vad bra vi trivs. Igår kom Davids kompis tillika Astrid gudfar/fadder för att pyssla lite här samt hjälpa David att röja ut vinden plus lite till från primulahuset.

Pysslet består i att utöka köket med ett gäng överskåp för att vi överhuvudtaget ska ha en suck att få plats med allt.

Vi har under våra första fem dagar som husboende haft ett helt underbart väder mestadels. Vi har tagit kvällsdopp och haft Astrids pool fylld på baksidan. Hon har kunnat springa in och ut spritt näck och badat varvat med hoppa studsmatta.

Natten till idag slog hon till och sov hela natten. Det känns skönt att infektionen lämnat kroppen och att hon verkar känna sig hemma här. Tidigare nätter har varit fruktansvärda med vakna stunder med illvrål varvat med panikskrik. Det enda vi har kunnat göra är att försöka visa att vi finns där för henne.

Något väldigt trevligt är att min älskade bror har varit hos oss i två dagar. Historien runt honom är inget jag vill ta här men jag kan säga att han är en riktig troublemaker.

Nu ska jag passa på att njuta av att älskade lillskrutt sover lugnt på kvällen igen.

Hemfärd och flyttbörjan

I söndags började vi hemfärden från Göteborg och från en väldigt trevlug semester med sol, bad, trevliga och mysiga kvällar med skratt och gemenskap. Otroligt nog kom vi iväg i riktigt bra tid, eller ja, nästan två timmar senare än jag hade önskat men inte helt tokigt ändå.

Vi stannade för natten i Mariestad även på hemvägen. Efter att inte ha duschat på fyra dagar längtade jag grymt mycket efter en varm, rengjörande dusch plus att ingen av oss var i nåt skick att köra längre under söndagen.

Igår drog vi vidare och stannade i Västerås för lite lunch på IKEA plus lek på de roliga små lekområdena i nya köpcentret Erikslund syd.

Väl hemma plockade vi fram lite flyttkartonger men det var också det enda som blev gjort vilket var riktigt skönt även om jag börjar känna litegrann att stressen börjar kännas lite i halsen nu, en liten klump som inte går att svälja liksom.

Inte heller idag har det blivit nån vidare fart även om köket nästan är helt färdigpackat.

Ikväll har vi varit och godkännt städningen samt kollat lite praktiska saker i huset. Det känns så grymt bra att gå omkring där och vi blev båda så glada och överraskade över att det på gården redan fanns både krusbär, hallon och en liten rabarbertuva

Konsert på håll

Idag är det dags för svärmor och svärfar att tillsammans med D och en kompis till honom få se Bossen. Själv sitter jag i husbilen på Skatås med Astrid sovande bakom mig och lyssnar på konserten. Det hörs hur väl som helst hit upp stundtals. Ryser litegrann när man hör publiken sjunga med eller vråla åt något som Bruce sagt eller gjort.

Några låtar som saknades igår har jag hört nu, The River till exempel, i den hördes nästan bara publiken hit upp.

Idag har vädret var något ilsket. Den regnskur som kom och chockade oss totalt ställde tydligen till med massiva översvämningar här i stan och orsakade stopp på motorvägen och i spårvagnstrafiken. Här uppe på berget har vi såklart inte märkt av det och det gick bra för de glada ullevibesökarna att ta sig ner så det var huvudsaken.

Stämningen var väl kanske inte på topp när dom något försenade tog sig iväg men jag tror att eftersom regnet lättade precis när konserten skulle börja så kan nog stämningen till och med bli ännu lite bättre än igår. Som att alla blir helt galet glada när det inte regnar hela tiden som dom kanske hade fruktat.

Nu är det i alla fall sovdags för mig, om jag kan somna. Det är väldigt väldigt mycket läbbiga ljud utanför husbilen.

Springsteen and the E-street band <3

På stan i torsdags såg vi en massa människor med skylt på bröstet, en namnskylt typ där det stod namn och ort samt ”vakta ditt hjärta” på massor av olika språk. Nu kanske flera av er känner denna slogan, jag gör det inte. Därför var jag igår när vi for ner på stan tvungen att fråga vad det var som hände. Vi såg liksom fler med skylt än utan och funderade på om Sahlgrenska hade nån konferens för hjärtsjuka eller liknande. Det var det inte.

Det var Jehovas vittnen som hade sammankomst i Scandinavium. Från hela Europa hade man kommit och sade stolt att Gud fyllde minsann hela Scandinavium.

Släng dig i väggen Jehova är det enda jag har att säga. Konserten igår var ett halleluja-moment. Bruce och hans band fyller dessutom Ullevi… Två gånger.

65 000 pers som sjunger unisont och gungar med armarna. Människorna på läktarna som glömmer att dom köpt sittplatser och står och hoppar och dansar hela konserten. Ryyyyyyyys!!!!

Jag har inte så mycket att säga om låtar och. Han spelade alla de känner igen, inklusive min favvo I drive all night. Jag är inget direkt fan men tydligen ska man se en idol tre gånger sen är man fast. Det stämmer tydligen föf jag känner mig fucking frälst idag. Jag köpte till och med en tröja, jag har liksom inte ens en Winnerbäck tischa.

Grymt är det enda jag har att säga.

Visst, 3 timmar och 44 minuter gör att man i slutet mer känner sig överkörd av tåget än som en euforisk konsertbesökare men det har jag ju glömt idag, de stumnade benen och bultande fötterna är som bortblåsta. Idag minns jag bara det underbara, det glada, det lekfulla.

Fler konserter hoppas jag det blir.