En morgon för snart två veckor sedan satt de två små förmågorna tillsammans i soffan. Jag sprang på toa en snabbis och kom tillbaks till en ”tom” soffa. Ingenstans syntes barnen utan bara en stor kuddhög.
Jag kanske ska tillägga att gömma sig är något av Astrids favoritlekar. Går en ut ur rummet 5 sekunder så är hon ”borta”, fnittrandes under en filt eller halvvägs bakom en kudde.
Astrid hade blixtsnabbt byggt dem en gömställeskoja och satt nu och fnissade där inne, Nils då? Ja han storskrattade och kiknade totalt när jag ryckte bort en och ropade tittut.
KÄRLEK!!!