I torsdags så skickade vi ju som sagt vår förstfödde till hennes älskade mormor och Johan på Åland, icke att förglömma att hon också åker till katterna. Här hemma har det varit såååå tomt men jag ljuger om jag säger att det inte varit skönt också. Det är verkligen winwin för alla parter här (förutom saknaden som alltid värker i hjärtat). Astrid får 100% egen tid och uppmärksamget, detsamma gäller ju för Nils. Mormor Marianne njuter av att ha älskade A hos sig, så också Johan. Katterna är glada för dom går upp typ ett kilo under Astrid (kanske lite väl) frikostiga matning. Jag och David får vila huvudet från tjat, frågor och det dåliga samvetet att inte hinna med båda. Men oj vad vi saknar henne! Tre dagar kvar, en hel vecka liksom.
På lilla fröken går det långt ifrån någon nöd. Hon äter och sover bättre än hemma och bara njuter av mormors tid och uppmärksamhet. Jag får lite updates emellanåt bildledes och det är så himla myigt så jag tänkte dela med mig lite (samt försäkra mig om att jag själv kan hitta dessa bilder även i framtiden.
