Tvättardax igen

I fredags kväll var Astrid lite hängig och vi tyckte hon verkade varm. Igår var sedan mamma (mormor) hemma med henne när jag var på en supermumsig brunch med Johanna, Tove och Helena. Även då hade hon varit hängig och bara suttit i soffan och bläddrat i böcker. Inte ville hon äta nåt heller.

Förklaringen till det kom vid tretiden. Vi hoppades då att hon kräktes för att hon svalt så mycket snor och slem. Efter att ha petat i sig lite yoghurt gjorde fröken klart för oss att så inte var fallet.

Eftrr några kräkor till under kvällen och natten så verkar det ha lugnat dig nu. Får se om jag kan hitta något som lilla magen vill behålla i frukostväg. Just nu sover hon ännu. Skönt att hon kan sova ikapp på en gång.

Detta kräkskaos skapar verkligen ett tvättberg väldigt fort. Man vill ju inte direkt skrämma henne med att hiva fram en hink under hakan när det redan är superläskigt att kräkas. Stackars liten!

Jaha var helgen slut nu då

Usch vilken helg, helt utan vila. I onsdags natt var som jag tidigare skrivit om Astrid magsjuk. Som tur var slapp hon kräkas mer under dagen efter och var såklart trött och inte så sugen på mat men ganska pigg ändå tycker jag. David hämtade datorn och jobbade hemma torsdag och fredag, dels för att vi var helt slut efter onsdags natten och dels för att han tyckte att magen uppförde sig lite halvkonstigt och inte ville släpa med sig skit till jobbet.

På fredag var vi trots allt tvungna att handla lite och precis när vi är på affären så känner jag att något är definitivt inte som det ska med min mage så jag ber om att vi ska åka hem så snabbt som möjligt. Väl hemma lägger jag och Astrid oss och sover en timme, efter det och lite vila på soffan var det kört. Som tur var blev det inte så långvarigt utan jag kunde lägga mig ”kräkfri” sent på kvällen.

Helt slut på morgonen av naturliga skäl så skulle David ta henne så jag skulle få sova. Efter typ 20 minuter (klockan var då 06.50) så ropar han att han måste kräkas. SUCK! Då hade han också åkt dit. Så det var bara att släpa sig upp. Maken till lång och totalt fruktansvärd dag får man leta efter.

Idag har jag och Astrid varit som oss själva medan D haft sin återhämtningsdag idag. Som sagt så är vi glada att detta första anfall av magsjuka blev kortvarigt.

Idag har vi busat, skrattat och tokat oss precis som vanligt.

En första gång för allt

Igår kväll runt nio hörde vi på babyvakten att Astrid började gråta och rumstrera runt i sängen. Jag gick upp och på vägen upp hörde jag ett ljud jag aldrig hört därifrån förut. Förklaringen får jag när jag kommer in mitt i en kaskadspya. Stackars liten vaknade av att kräkas och det slutade inte i första taget.

Trots att det inte var så sent så preppade vi sängen och gick och lade oss allihop. Medan Astrid satt i min famn och gnällde och kväljde sprang D omkring som en galning och hämtade allt vi kunde tänkas behöva och gjorde iordning sängen så att vi lätt skulle kunna byta när det kom mer. Och det var tur att vi gjorde det. Jag tror att det till slut blev 8 uppvak till med försök till att kräkas. Vi försökte få i henne lite vatten för att det skulle finnas nåt att få upp, men förståligt nog var hon inte så sugen.

Vet inte när hon somnade utan uppvak men vid halv fyra åt hon en halv flaska välling som hon fick behålla till strax innan åtta.

Nu sover hon igen lilla bleknosen. Vi får se hur dagen utvecklar sig samt hur det går för våra magar. Jag brukar ha järnmage men har ju knappast varit såhär nära förut heller så vi får se.