Barndomsvänner

Barcelona del 2 – trötta, trötta ben.

Att ha störda sömnvanor är ofta väldigt jobbigt när man är semester. Den här resan var vi som tur var åtminstone två med det problemet att vakna alldeles för tidigt för att det ska vara riktigt bekvämt. Kl 07.30 var jag således vaken, trots sen kväll, och så var även Johanna.

Efter frukosten bestämde vi att idag skulle vi åka turistbuss. Först ta den närmaste turen för att hoppa av, promenera till Sagrada familia och sen hoppa på den andra linjen och ta den turen. MEN, när vi väl kommit upp på övervåningen av bussen som ju är där man vill sitta så bestämde vi oss för att sitta kvar. Vid varje hållplats var det så grymt mycket folk att vi förmodligen hade fått vänta hur länge som helst först på att ens få plats och att sen få sitta uppe kändes som Visa inläggen omöjlighet.

Turen gick upp i de lite mer moderna delarna av staden. Vi åkte förbi längs med Passeig de Gràcia och fick se bla Casa Batlló och Casa Milá, sedan centralstationen och förbi Plaza de España och upp till den maffiga och tjusigt belägna olympiastadion. För att avsluta nere i hamnen där vi började drygt två timmar tidigare. Ont i rumpan och öronen men med utvilade ben var vi reda att ta oss ann dagen vidare.

Att ta sig ann dagen vidare innebar visst strandhäng. Vi gick hem till lägenheten och bytte om, tog med oss handdukar och promenerade de 5 minutrarna som det tog ner till stranden. Vi åt smaskig lunch på La Guingueta. Ett synbart hippt ställe med grymt läge på stranden. När vi var där var det i stort sett bara spanjorer där. Något dyr prisbild kanske men jag tyckte burgare jag fick var riktigt bra och den vita sangrian som var gjord på Cava var extremt läskande och god. Sen hjälper det såklart till att personalen var glada, lite sådär tjoiga och tjimmiga som jag gillar, speciellt på ett sånt där ställe, samt att sitta i den varma solen och njuta i mitten av oktober.

Tyvärr försvann solen sen när det var dags att gå till stranden. Vattnet var iskallt och försäljarna av drycker på stranden gjorde oss totalt galna så trevligare strandvisiter har jag väl haft men vi gjorde det för sakens skull.

Efter en tur hem till lägenheten igen så tog vi oss ut för en något tidigare middag än de två föregående dagarna då vi skulle upp och åka hem tidigt på måndag. Vi var ju tvungen att se Ramblan kvällstid också, ungefär som på dan men målet var egentligen saluhallen La Boqueria som tyvärr hade stängt. Istället letade vi oss in i gränderna i Barri Gotik för att hitta nånstans att äta.

Vi gick in vad vi trodde var en liten pitoresk restaurang, det visade sig när vi gick in att den inte alls var så liten som det såg ut som från utsidan. Men det var en väldigt trevligt och mysigt ställe vi hittade. Servicen var till en början obefintlig men när vi väl beställt så rullade de små rätterna vi valt in i ett perfekt tempo en eller två åt gången istället för allt på en gång, perfekt. Och gott!

La Bona Sort höll i söndagens middag på ett förtjänsfullt sätt, jag var mer än nöjd med kvällen och kan tänka mig att komma tillbaka hit faktiskt. Dock var det snäppet dyrare än övriga ställen vi ätit på. När jag nu läser recensionerna så är det tydligt att vi inte är ensamma om att vara nöjda.

Den här kvällen avrundades efter maten med en promenad förbi triumfbågen, som var en del av världsutställningen 1988, och genom parken ner mot vattnet.

Otroligt nöjd med helgen kliver vi upp tidigt på måndag morgon och åker hemåt. En sista lunch tillsammans på Arlanda.

På återseende tjejer!

#annajannajohanna

Barcelona del 1 – vilken stad va?

Jo jag skulle ju till Barcelona med vännerna och det har jag också varit. Vilka dagar vi hade, två intensiva heldagar fylld med massa skratt, prat, mat och kanske en och annan sangria och eventuellt lite Cava. Jag och Johanna åkte tåg till Arlanda och mötte upp Anna där. Väl incheckade och med en stor öl , för min del, framför mig så släppte stressen. Jag kände att jag bara kunde vara här och nu. Så himla skönt.

Vi kom fram rätt sent på fredag kväll, efter lite tågfunderingar och annat så landade vi äntligen i lägenheten och kunde ta oss ut för en bit mat, tapas förstås.

Lägenheten låg efter en av de små, smala gatorna mitt i området som heter Barceloneta. Tydligen ett gammalt fiskarområde där arbetarna på fiskebåtarna bodde. Ett pitoreskt område med mycket små restauranger, bageri på gathörnen och en och annan närbutik och något litet torg. Vi bodde precis nära en saluhall så första morgonen gick jag och Johanna ut och köpte frukost i bageriet på hörnet samt färsk frukt i saluhallen.

Catedral de Barcelona. En massiv katedral nästan mitt i den gamla stadsdelen.

Vi började lördagen med att styra kosan mot Barri Gotic, Barcelonas gamla stan, för att titta runt lite, ta en tur på la Rambla och sedan äta lunch. De gotiska kvarteren består av trånga små gator, det är skumt längst nere med gatan då solen inte riktigt når ända ner. Mysigast är, liksom i gamla stan i Stockholm, att ta de gator där det är lite lugnare, där det inte är så smockat med turister.

En vända på la Rambla är väl kanske ett måste när man är i Barcelona, bara för att man ska ha varit där liksom. En typisk turistgata med de sedvanliga restaurangerna och souvernirshopparna. Anmärkningsvärt kan väl kanske vara att det såldes mycket plantor, lökar och frön här. Det kändes lite ovanligt. Det är väl ingenting som jag hade saknat om vi hade struntat i det men nu har jag i alla fall gått där. Gatuartisterna som fanns lite längre ner efter gågatan var väldigt spektakulära och lite roliga att titta på också.

En vända förbi stranden blev det då vi sökte lite eftermiddagsfika. Enligt sydeuropeerna var det dock dags för lunch då och det var ju helt omöjligt att hitta bara fika.

Efter en kopp kaffe (cola för mig) och en våffla med (tro det eller ej) lite för mycket nutella på så tyckte vi att det var cavadags. Det hade ju gått flera timmar sedan Sangrialunchen på la Rambla. Vi gick självklart, som de världsvana resenärer vi är, till ett hipt litet ställe. Namnet är Can Paixano men stället kallas i folkmun för La Champañería. Ett väldigt litet, trångt och högljutt ställe. Kön utanför är ständigt närvarande. Två personer in två personer ut. In går man som vanligt, kanske lite förundrad och förväntansfull. Ut kommer man skrattandes, pratandes och i vissa fall sjungandes. Det är alltså en champangeria, även om det förstås bara serveras Cava här. För att få köpa en flaska och bli langad några glas så måste du också köpa lite käk. Jag kan verkligen rekommendera de varma mackorna. Hur man beställer? Ja det är för mig fortfarande en gåta för det fixade Anna när vi var där. Jag gissar att man pekar och räcker fram pengar så blir alla nöjda.

Lördagens middag bestod, liksom fredag och söndag, av tapas. Vi hittade ett litet ställe precis vid kyrkan Santa Maria Del Mar. Vid torget framför kyrkan (katedralen?) så fanns det flertalet små matställen. Vi siktade på ett annat men hamnade på restaurant Caputxes, samma namn som gatan, och blev väldigt nöjda. Att hitta ställen med schyssta tapas verkar ju inte vara särskilt svårt i den här staden. INTE Cava till den här gången faktiskt. Kanske inte ett ställe jag absolut skulle gå tillbaka till men ändå ett tips pga mysig miljö utanför och bra service.

Kvällen var inte slut trots att vi slutade middagen vid 23:30-tiden. Vi hade som plan att hitta något schysst drinkställe, och om vi gjorde det. Vi stötte på ett ställe som hette Etniko. Det såg lite flummigt ut från utsidan men då bartendern vinkade och ropade hello från andra sidan hela stället så bestämde vi oss att stanna. Som tur var. MYCKET trevliga och goda drinkar, samt vackra och det är ju halva grejen. Vi gick bara runt hörnet på Santa Maria Del Mar och hittade detta trevliga ställe, vid Placa de Fossar de les Moreres.

Mojito, Pina Colada (japp i ananasen) och appletini.

Mycket trötta och otroligt nöjda staplade tre trötta personer i säng senare än jag tror att någon av oss trodde. Jag släckte lampan efter lite läsning vid halv tre-snåret. Gäsp.

#annajannajohanna

Vännerna och Barcelona

Äntligen är det dags! Det är 2,5 år sedan sist och nu har vi fått tummen ur och inte bara bokat resa utan även boende som blev i lite av sista minuten.

På fredag bär det av till Barcelona med mina äldsta vänner Anna och Johanna, och ja vi vet det komiska i att vi är trion Anna, Janna och Johanna. Vi kommer ha fredagkväll, hela lördag och söndag på oss att prata, skratta, vila och kanske dricka ett och annat glas sangria och kanske lite cava. Strax över 20 grader lovar skönt och behagligt väder att hänga ute hela dagarna vi har tillsammans.

Vi har bokat boende via airbnb. Ett helt nytt upplägg för mig där man hyr in sig hemma hos någon annan. Vi har förvisso valt ett helt hem så vi har en hel lägenhet för oss själva men man kan söka på både eget rum samt delat rum. Ett nytt sätt (ofta billigare) att resa, att träffa människor som inte är anställda för ens trivsel utan gör det för egen skull.

Vi kommer att bo nära till det mesta. Vi hade en önskan om att bo mitt i gotiska kvarteren men på grund av en släng av senfärdighet så blev det inte så. Men vi är nöjda ändå.

Vi får väl se vad slutsatsen av denna res blir, om jag och Johanna fortfarande är tanter (gissar på det) och om Anna fortfarande är en ung 25-åring.

#annajannajohanna

Brudhippa

Igår morse vaknade jag lite på sniskan. Astrid och David klev upp men jag kunde inte somna om, suck. Jag var nog lite spänd eftersom jag skulle in till stan och göra slingor och klippa mig, lite nervös sådär. Jag var lite sur också eftersom frissan nån dag tidigare hade ringt och senarelagt tiden från 9 till 11, suck.

Vi hade kvällen innan bestämt att vi skulle lösa melodikrysset så jag traskade ner till köket runt nio och möts av ”ska du inte ta en dusch innan frukost?”. Men hallå liksom, sen när brukar jag vilja duscha innan mat? D undrade även om det inte skulle bli lite stressigt att lösa krysset när jag skulle iväg, men jag nekade och sade att det var ju två timmar kvar.

En bit in i krysset kommer D på att vi egentligen skulle ha löst krysset utan han därför hade knäppt på gasolvärmaren. Men vad onödigt sa jag, gå genast och stäng av den, vilket slöseri liksom. Äsch sa D, det är lika bra att det tar slut så vi kan byta ut den inför semesterresorna med husbilen. Men ååååå vilket slöseriiii säger jag, ännu lite mer sur och grinig av någon anledning.

Plötsligt säger han däremot att ”kan inte du gå och stänga av gasolen”. Gissa min reaktion på detta. När han efter en liten stund säger det igen så klampr jag iväg mot altanen för att stänga av skiten ch slippa slösa.

Döm om min förvåning när hela altanen är full med älskade vänner. Dom hade kommit för att kidnappa mig, lurisar!

Efter en något chockartad packning så åkte vi iväg mot hemlig ort. Det var Mackmyra stall som var destinationen och några timmar på islandshästryggen gjorde mig till en störtlycklig människa kan jag säga. Hästar Mot kvällningen åkte vi in till stan för middag på Berggrenska gården. Här lämnade Ida oss för vi var alla överens om att en tremånaders Elton inte hade på berggrenska att göra. God mat och lite cider, en drink såklart senare så var vi redo att dra vidare. Ett besök på Söderhielmska sedan ner mot Heartbreak för att skaka rumpan. Och my god vad jag skakade rumpan. Sjukt roligt! Dock vr det tydligen bara jag som tyckte att dansgolvet var the place to be men mina kära vänner stod mig bi i allehanda danser.

När vi inte orkade skaka mera drog vi till söder och matade mig med kebabtallrik, typ.

David hade sagt att om jag var hemma innan tre så var vi allihop gamla. Tio i tre stövlade jag in hemma, så ja, tyvärr vi är gamla.

Kram på er alla som var med på denna dag som jag trodde jag skulle slippa, fast såhär i efterhand vill jag verkligen inte slippa den!

Möhippa

Jag har ju inte skrivit nåt om den superroliga dagen vi hade i Sundsvall.

Vi for tidigt på morgonen härifrån Gävle. Regnet toköste hela den långa vägen vilket inte direkt höjde stämningen. Jag hade Johanna och Annas syrra Malin i bilen. Spännande nog kom vi fram en timme tidigt men det gjorde inget, lite småsaker skulle fixas innan huvudpersonen kom.

Bruden blev hämtad av en okänd man, fick 10 minuter på sig att packa lite saker. Sedan tilbringade hon 40 minuter i bilen med förbundna ögon och Günthers You touch my trallala, åkunt runt runt tills dom var framme i Bergsåker där vi skulle spdera en champangefrukost. Med stor överraskning och mycket glada skratt sprättade vi skumpan.

Efter frukosten var det dags för poledancing. Alltså som striptease på stång fast vi såklart inte tog av oss kläderna. Passande nog fanns det piffiga kläder för Anna att låna där. Det var såååå roligt och otroligt jobbigt. Vi körde en liten rutin tillsammans, sen fick Anna såklart ”uppträda” själv

Stackars bruden. Vi skrä,de upp henne en he del för vad som skulle kommahärnäst. Men faktiskt så blev det ”bara” en helkroppsmassage och ansiktsbehandling. Sedan hängde vi allihopa i bubbelpoolen på spat, åt god lunch och förhörde Anna om de obligatorsiak frågorna som vi redan frågat brudgummen.

När alla hade duschat så åkte vi tillbaka till Bergsåker där vi gjorde oss snygga och fräscha. Här blev det sedan trerätters middag och ett par glas vin eller kanske tre. Eventullt också lite rom och kÅla. Anna fick måla en tavla som skulle beskriva hennes känslor för Henrik utan att använda ord eller hjärtan.

När det gungade fint under allas sulor for vi in till stan för att dansa och toka oss. Efter en kebabtallrik när solen precis gått upp och lite drakritt tog vi en taxi hem, stackars taxichauffören som fick försvara sina säten med sitt liv.

Efter att ha varit vaken i 24 timmar sov vi i cirka 4,5 timme innan det var en ny dag. Att hänga på en altan i solgasset drickandes cola i väntan på att man ska våga köra hem, snacka om nostalgi, underbart.

Vi hade en superrolig dg som vi hoppas att Anna inte ska glömma i första taget!!! Som ni kanske förstår så är jag en alldeles för bra vän för att lägga ut bilder på poledancing eller fyllebilder 🙂

Fredag helt enkelt

Att ha hela huset fullt med män i underkläder är ju aldrig fel. Att ha huset fullt med bakfyllestinkande karlar är ju inte lika trevligt. Men dom sköter sig faktiskt ganska bra ändå måste jag säga. Observera att detta skriver jag efter en natt, det är två kvar.

Idag har vi först haft en slapparförmiddag. Efter sov och lunch kom Leia och Marinah och lekte lite utomhus. När dom åkt hem och vi skickat bort de festande männen, så drog vi på grillpartaj med brudarna i Björke. Gullungarna våra, både Astrid och Leia samt Astrid och Thealie är så roliga att titta på när dom härmar varandra… HELA tiden. Åt båda hållen härmas det. Astrid härmar Thealie för att hon tycker att göra tuffa saker som stora barn säger och gör verkar det som. Medan Thealie härmar Astrid när hon pratar sitt bebisspråk och gör klumpiga rörelser motför henne själv.

Det ska bli väldigt spännande att se skillnanden mellan T och A om ett par år. I tid skiljer det exakt 6månader, och för tillfället skiljer det flera mil i utveckling.