Idag är vi på en dag utanför kontoret. Vi var ute även igår men idag känns lite trevligare.
Igår var vi ute på industristudiebesök med anledning av kommande taxering. Hela gänget var otroligt snygga.. Skyddsutrustning ftw.
Idag har vi planeringsdag ute på hällmyra. Trots att stolarna känns som kyrkbänkar så myser vi framför brasan och hoppas på spännande diskussioner.
Lite saker på gång jobbmässigt och jag håller tummarna så hårt jag bara kan för att allt ska gå vägen.
—————————-
Det är lite roligt att titta på hur vissa hittar till min blogg, vad dom sökt på via google eller annan sökmotor för att hitta hit. Bland annat hjärtmuskelinflammation, indianordspråk och vattenrutschkana. Ja något blandad kompott kan man lugnt säga.
Hjärnan är helt slut och jag känner att jag verkligen skulle behöva sova lite. Oj vilken dag säger jag bara. Så mycket möten så mycket roliga, bra och nyttiga diskussioner. Jag har fyllt på med energi så efter en micromeditation känner jag mig social igen.
Vi har kört hela dagen med lite lunch och såklart gofikapaus. Totalt har vi tagit upp fem stycken så kallade case. Att vända på steken och ta på sig chefsglasögonen var svårare än jag trodde. Man faller hela tiden tillbaka i att prata utifrån sig själv som medarbetare. Det är ju ur det perspektivet man har erfarenheten.
Kanske jag skriver lite mer om casen till helgen. Inte vad vi sagt, för allt som sägs på Åkeshof stays on Åkeshof, utan bara lite om vad det är jag gjort här nere i två dagar.
Nu ska jag skriva till Magnus att utifall han är trött på att vara ensam så vill jag hänga lite i loungen.
Middag kl sju ska bli mysigt. Lunchen var supergod så jag har höga förväntningar.
Igår öste regnet ner hela dagen. Detta resulterade i att gångvägar och torg var helt översållade med maskar, mer eller mindre mosade av förbipasserande morgonmänniskor, cyklar och rullväskor. Lukten som blir en sån morgon är en av de värsta jag vet. Masklukten. Jag kväljde hela vägen till bussen, ansträngde mig för att andas genom munnen. Än värre blev det på stan. Då tog jag tre tuggummin och hoppades att stark mentol skulle hjälpa, och faktiskt lite bättre blev det, knep att komma ihåg.
Idag är jag på väg söderut på kurs mot huvudstaden med en kollega. Vi ska på något som kallas assesment center. En slags chefsutvärdering. Eller alltså en värdering av mig som eventuell framtida chef.
Jag är nervös så att magen vill vända sig upp och ner, blev inte direkt bättre av masklukten.
Nåja, att sitta på ett slott (Åkeshofs) i två dagar med en bunt okända människor som alla strävar efter samma dak. Att göra ett tillräckligt gott intryck på de som bestämmer att man får ett par goda vitsord och kan gå vidare med att söka en plats som ex sektionschef.
Pust. Måste vila lite så kanske jg lugnar mig. Fortsättning följer.
Igår var vi på en visning och idag ska vi på en till. Det är skoj att åka och titta men samtidigt känns det som att ju fler vi tittar på ju svårare kommer det att bli att sätta ner foten och till slut bestämma oss för ett hus.
Det ena huset ligger i Björke och igår var så mysigt när vi åkte hem och stannade och lekte en snabbis hos våra vänner som redan bor där. Det är något som drar ganska mycket.
Vi får se.
Idag har jag haft utvecklingssamtal. Det känns roligt att ha en arbetsplats där chefen uppskattar och verkligen ser det man gör. Jag trivs så bra här med arbetskamrater, chefer och arbetsplatsen i allmänt. Men jag vill såååå gärna göra något annat. Jag har absolut inga drömmar eller visioner om vad det skulle kunna vara. Jag bara känner att det här omöjligt kan vara det jag ska göra i livet.