Ikväll var det minst sagt stökigt för lilla fröken att gå och lägga sig. Först tog det 40 minuter innan hon somnade. När hon väl somnat vaknade hon och skrek ungefär var 10 minut till en början. Efter cirka en timme nådde det tydligen kulmen för då gallskrek hon i 15 minuter med endast korta pauser då hon totalslocknade. Ingenting jag gjorde hjälpte. Till slut slet jag av henne pyjamasen och tryckte henne mot mig. Då somnade hon till slut.
Så nu äntligen får även jag gå och lägga mig. Utan att något av det jag tänkte göra blev gjort och utan den så välbehövliga slapp stunden i soffan. Istället lägger jag mig med svidande magen och andan i halsen. Tur att David kommer hem imorgon!
