Våren bjuder på en härlig försmak. Solen lyser från en klarblå himmel, temperaturen stiger och snön smälter i flygande fart.
Den lilla sover i vagnen och den stora leker på baksidan med sina kompisar. Själv sitter i ett lä hörn och lapar i mig av solen. Tyst. Lugnt. En försmak av hur det kan bli när båda blivit lite större. Men det räcker så. Snart nog är dom där och då kommer jag se tillbaka på den här tiden med romantiska ögon och minnas att allt bara var perfekt harmoni.
Just den här stunden stoppar jag in i minnet. Inte bara för framtiden utan kanske för att plocka fram redan på en torsdag kväll när jag stressat flänger hem från jobbet, stressat slänger in barnen i bilen för att skynda oss hem för att göra mat medan jag redan vet att det är försent. Klockan är för mycket och kaoset är.ett faktum. Då kan jag stå där.och vänta på de kokande makaronerna och plocka fram den här stunden. Stänga ute barnen som ligger och skriker efter mat på köksgolvet medan snögloppet faller utanför.
Härliga stund.
