Igår var det tävling på hemmaplan för moster Emma och hennes Tyra. Naturligtvis tog vi chansen att åka och titta på dem på ovalbanan i Högbo. Tyvärr hade tävlingarna dragit ut på tiden så efter att ha hängt på arenan i två timmars hälla de regn så gav vi upp och åkte hem. Lite tur var det för det tog ytterligare 1.5 timme i ösregn innan det var dags för dem.
Båre Astrid och Nils stortrivdes där ute med folk, hundar och hästar överallt. Dock lite farligt för Nils som har absolut noll respekt för djuren samtidigt som han älskar dem och rusar fram.
Själv är jag mest imponerad av islandshästarna och deras coola psyke. På banan under ryttare är dom heta och på tårna. Men utanför tävling är dom hur coola som helst. Under hela dagen står inställda i en varsin liten paddock med snöre runt som avspärrning. Det gick hästägare med hästar i grimma bland alla människor, helt utan problem, hästarna bara lufsar omkring liksom. Tills det är tävlingsdags.
På väg hem skulle vi tanka. Nej vi inte bara skulle, vi var tvugna. In på macken och inser att jag inte har någon plånbok. In till kassan i panik och frågar om det finns något annat sätt att betala. Det fanns det inte. Då erbjuder sig mannen bakom mig i kassan att betala så kunde jag swish över pengar till honom. Va? Hur snällt liksom? Evigt tacksam!