Att sommarjobba – nostalgi

I skrivande stund har jag 4,5 dagar kvar till fem veckor av semester, bara vara med familjen, kanske hitta på någon rolig utflykt, en liten tripp med husbilen. En ofattbar lyx men nuförtiden så självklar för mig.

Att vara ledig på sommaren är inte alla förunnat. Jag höll på att skriva få men i ett i-land som Sverige är det väl en ganska stor andel som förvärvsarbetar och därmed har tillgång till betald semester eller liknande. Men för de som inte gör det, arbetslösa och studenter till exempel, är andras semester ett tillfälle att få jobba, att få tjäna pengar, att få känna sig nyttig. Inte sällan förknippat med att slita och svettas för inte helt fullt betalt.

Att behöva jobba på sommaren för att man inte har ett betalt jobb resten av året, är arbetslös eller har en liknande situation alltså, har jag ingen erfarenhet av som tur är.

Men som student har jag sommarjobbat min beskärda del av härliga somrar. Jag började sommarjobba sommaren mellan sexan och sjuan. Jag skulle snart fylla 13 år och tjänade så grymt med pengar på att plocka jordgubbar att jag kunde köpa en egen cykel, det kändes så himla grymt. Plus att jag hade pengar halva hösten till att handla i kiosken i kapprummet. Större ambitioner än så hade jag inte på den tiden. Två somrar till jobbade jag med jordgubbarna. Det som var trevligt när man blev lite äldre var att man istället för att bara plocka även fick sitta och sälja jordgubbar på byn. Skapligt skönt att sitta i stol i härlig sol och bara lata sig.

Sommaren till gymnasiet fick jag chansen till ”ett riktigt jobb”. Min kära moster hade fixat en plats åt mig som våningsvärdinna aka städerska på hotell Najaden i Haninge. Pengarna jag tjänade på de där veckorna kändes astronomiska mindes jag. Kommer tyvärr inte ihåg vad jag gjorde för dem. Men jag minns att jag kände mig vuxen, med arbetskamrater som hittade på saker efter jobbet och hade roligt även efter arbetstid. Jag minns fortfarande flera av dem jag jobbade med. Jag minns en dag då en miss i planeringen gjorde att jag och en Sofia fick städa så händer och fötter blödde. Min moster, som var husfru (tror jag va?) fick komma in och hjälpa oss. Så nöjda vi var när ändå alla rum var städade och tvätten tvättad, lite mot alla odds.

Även sommaren efter det jobbade jag på Najaden men under en kortare tid har jag för mig. Jag hade då även börjat jobba på aktion i Runemo. Min uppgift var att hålla upp utropat föremål samt gå och ta betalt av köparen när budet stod klart. Ett grymt slitgöra och även något jag gjorde då och då under hela gymnasietiden både under sommaren och hela året.

Efter gymnasiet flyttade jag till Gbg. Då jobbade jag iofs men åkte hem på somrarna för att, jag ni gissade rätt, jobba. Nu hade jag fått in en fot på Alfta Wärdshus. Denna arbetsplats som jag skulle ha kvar i många år, genom hela min studietid i Gävle sommarjobbade jag här och även efteråt när jag kämpade med mitt egna företag, för att få in en slant att leva på liksom.

Min första sommarledighet hade jag 2008, när jag var 27 år. 3 veckors ledighet BETALT. En evighet och en ofattbar lyx. Jag njöt av de där veckorna och kände mig nästan som en rymling när vi tog båten ut till stranden för andra veckan i rad. Sååååå underbart och så värt alla år av året-runt-slit.

Detta med sommarjobb är nu för tiden det största hindret jag har för att byta yrkesbana. Jag har under några år kännt mig sugen på att göra något annat, något som känns nyttigt. Men att börja plugga och behöva jobba på sommaren igen? Nej tack.