Av någon anledning är trafiken något som upprör mig, något som liksom kommer åt mig, under skinnet. Eller ja inte själva trafiken utan trafikanterna. Det kan omöjligt vara bara jag som inte bara tänker på mig själv när jag är antingen bilist, cyklist eller gångtrafikant. Såhär halvvägs in i en graviditet som bjuder på överflöd av magsyra upp i halsen så känner jag att detta blivit något av ett problem och något jag måste försöka förtränga under den sista halvan här, det är för stressande och egentligen helt onödigt. Även jag kan ju börja tänka bara på mig själv. Men det är verkligen svårt. Bilister: Det är inte alls särskilt svårt egentligen. Använd blinkers! Jag är väl inte guds bästa barn bakom ratten. Det kan väl hända att jag någon gång kört för fort, bromsat lite dåligt inför en rondell, men ALDRIG skulle jag faktiskt vilja säga, så har jag vid mycket trafik underlåtit att blinka för att visa var jag ska. När du kör in i en rondell (aka cirkulationsplats för själva rondellen bör man undvika så gott det går), tänk dig att det är vanlig väg med en jäkligt skarp kurva, nästan lite som en chikan. När du ska svänga av den vägen så blinkar du eller hur? ELLER HUR? Inte så svårt kan man tycka. Sen är det kanske överkurs men ska du till vänster i rondellen så är det inte fel att blinka vänster när du kör in i cirkulationsplatsen, det rekommenderas till och med. Jag ska inte ens börja prata om människor som är rädda bakom ratten. Dessa människor måste vara de farligaste av dem alla och syns på långt håll genom att hålla sig låååångt ut på kanten, stå och vänta i korsningen på bilen som är 2,5 km bort och ligger alltid 5 km under hastighetsbegränsningen. Ja jag tror ni känner igen typen. Länk till transportstyrelsens informativa guide till rondellkörning, PDF-dokument. Cyklister och gångtrafikanter: Egentligen är det inte så mycket jag irriterar mig på här. Här har jag mest en varning såhär på vinterhalvåret. NI SYNS INTE! Nu kommer en lång mörk tid och jag vet att det brukar vara framåt mars som majoriteten har lärt sig att en inte bara kan hoppa ut på ett övergångsställe när det kommer bilar. Vet ni varför? Det är mörkt, i bästa fall skumt, under en väldigt stor del av dagen och då syns ni inte. Totalt livsfarligt och väldigt läskigt som bilist när man helt plötsligt, hur uppmärksam man än försöker vara, har en cyklist framför kofångaren. Om det är så att man inte vill ta på sig reflexer av allehanda slag så var snäll och försök tänka på det, jag vet att jag själv glömmer av det, om ni vill fortsätta er resa till jobbet, sängen, tåget, you name it. Det vara bara det för den här gången men listan på saker en kan svära åt när man sitter bakom ratten är oändlig.