Mitt stackars barn

Att ta med ett litet barn till McDonalds är något som jag av någon anledning tidigare har fördömt. Jag har i mitt fördomsfyllda sinne att föräldrar som gör detta inte har tillräcklig fantasi, antagligen kommer det stackars lilla barnet växa upp tjock och sockerberoende.

Gud så dumt egentligen. Den lilla hamburgaren är ju knappast värre än köttbullarna och makaronerna och en smörgås där hemma. Det är ju knappast så att vi äter där varje dag, oki två av fyra senaste dagarna, och hon får ju knappast en egen pommes, nåja hon åt nästan halva min. Men hon dricker i alla fall inte läsk. Hon får en mugg med vatten och suger högtidligt på sugröret.

Dock hoppas jag att det kanske syns på oss att detta är inte något vi gör speciellt ofta, och det kommer knappast bli så i framtiden heller. Men det är himla lämpligt med lite snabbmat ibland. Bara man äter, och ger, det med lite tanke, så det inte blir av slentrian. Det är det jag känt att många familjer som jag sett på donken gör. Ena dagen äter dom plusmeny på donken och andra dagen en stor kebabspecial extra allt, utan att säga för mycket så menar jag väl egentligen att det syns på dem.

image