Med en bebis som slänger ner mycket mer mat på golvet än in i munnen så plockade jag fram hållaren till hushållspapper som vi tidigare hade uppsatt på insidan av sopskåpsdörren. För att papperet skulle vara ännu mer tillgängligt för när det tex åker ner en yoghurttallrik på golvet så kom vi överens om att sätta den på sidan av glasskåpet, inte snyggt men funktion fick gå före estetik.
Vi blev nöjda när vi såg att hållaren var förberedd med dubbelhäftande tejp och satte upp den med det och tryckte till ordentligt.
En (1) gång hann jag ta mig en pappersbit innan den rasade ner. I smärre frustration tog David den och på skämt tryckte han den mot köksfläkten. ”Haha ja där kommer den då inte fastna på allt fett” sa jag och kände att det kanske är dags att torka av kåpan.
Och ja… Där sitter den fortfarande, två veckor senare och är totalt omöjlig att få ner utan att skada kåpan.
