Jag hatar min trötta och irriterade röst

Vardagkvällar, speciellt onsdag och definitivt torsdag, så börjar en arbetsvecka med stress, rutiner och allt runtomkring att ta ut sin rätt. Jag vet egentligen att jag inte vill att det ska gå ut över Astrid för det är inte hennes fel att vi måste jobba heltid och fara och flänga och stressa för att lämna, hämta, handla, göra ärenden och samtidigt hålla arbetstiden på plus.

Men, när en liten fröken gör sitt allra bästa för att reta gallfeber på en, hon stänger av öronen, pratar med bebisröst, skriker åt mig. Ja då är det inte så lätt att hålla sig neutral och se att hon testar sig själv lika mycket som hon testar oss. Hon vill nåt och hon behöver nåt och gör inte så för att vara elak. Därför känner jag mig som en riktigt skrikig, gnällig och värdelös mamma när jag suckar och plockar fram min tröttaste och mest irriterade röst, och oj vad jag HATAR den rösten. Jag hör mig själv så väl men orkar inte ens försöka göra nåt åt den.

Imorgon är det i alla fall fredag. Rösten kommer förmodligen komma fram även imorgon bitti men till kvällen kan vi äntligen slappna av. Astrid somnar när och som hon vill på soffan. Jag älskar att för två kvällar slippa tjatet och gnatet om att det är dags att sova.

Hur gör ni där hemma på kvällarna, ni med barn? Har ni det lungt och skönt eller har ni det som oss?

En kommentar till “Jag hatar min trötta och irriterade röst”

  1. Det är faktiskt helt olika. Allt hänger ju på om barnens och våra humör. Mitt humör handlar oftast om jag fått min sömn eller inte. Våra barn vaknar flera gånger per natt. Tove verkar vakna av mardrömmar. Vaknar och skriker mamma och kommer in till vår säng. Sen brukar hon vilja byta blöja eller dricka vatten minst en gång per natt också. Kalle kommer också in till oss, men oftast lite tystare. Bara smyger sig ned liksom. Sen klättrar han omkring över våra huvuden och han kan också plötsligt bli pigg väldigt tidigt på morgonen (läs: natten) och vilja gå upp och leka och vill glatt väcka oss och Tove.

    Efter en sån natt är jag inte så pigg och har inte så mycket tålamod om de bråkar, tar saker av varandra eller gnäller om ”onödiga” saker.

    Då vill jag mest få dem i säng. Gärna redan strax efter 18…

    Andra kvällar, när man inte har massa ärenden, städning m.m. så kan vi lugnt sitta och titta på Dora eller Nalle Puh i soffan och jag vill knappt att de ska lägga sig.

    Så det är lite varannan dag kan man säga.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *