Problemet är mitt och enbart mitt. I två nätter nu har Astrid sovit med bästa farmor. När min kropp helt plötsligt får sova så mycket som 7 timmar i sträck så är den tydligen nöjd. Någon sovmorgon är således inte aktuell vilket såklart känns väldigt snopet.
Men å andra sidan så är jag tydligen utsövd antar jag eftersom det verkligen inte går att somna om, därav problemet.
Det andra problemet är att den där förkylningen som alla pratar om besitter min kropp. Men inte heller det gör att jag får sova mer. Upp och hoppa tycker kroppen trots att huvet känns som att det sugs ner i kudden av en sån där magnet från bilskrotar.
Nu hör jag iaf att farmor och barnbarn är uppe så snart ska jag nog kliva upp och göra som kroppen säger.
Idag har vi barnvakt hela dagen för att kunna packa och göra i stort sett klart inför resan.