I början av sommaren 2013 hade jag lite panik. Solen sken och det var toppenfint väder MEN solen orkade inte värma upp luften. Någon enstaka dag under mina första semesterveckor var det varmare än 20 grader. Vi gick ner till stranden ett par gånger men det var alldeles för kallt att hänga där trots det fina vädret. Först min fjärde semestervecka slog värmen till (jag var ledig 2 veckor och jobbade en så veckan efter det). Då var vi naturligtvis i Stockholm och så långt ifrån vår sköna strand som vi kunde komma.
Efter det har sommaren vägrat ge sig. Om jag anstränger mig riktigt riktigt hårt kanske jag kan minnas någon dag det regnat litegrann, men det har fortfarande varit hyffsat varmt och skönt. Dock har det inte varit någon sån där enorm hetta som det varit andra så kallade rekordsomrar. Nej den här sommaren har bara varit lååååång. En ganska stark gissning är att vi tog sista kvällsdoppet häromkvällen, 8 september, och det var fortfarande skööööönt. Inte sådär att vattnet kändes iskallt hela tiden utan bara man kom i så var det skönt. I ärlighetens namn så badade inte jag men enligt hörsägen från min käre man så var det så.
Det har alltså varit soligt och fint i nästan tre månader med några enstaka små undantag som man ändå inte ens minns. Tack sommaren 2013, det behövde efter förra årets misär.
Det är kanske därför det känns lite konstigt att åka till värmen i Turkiet om två dagar. Vi har ju liksom solat och badat fram tills ett par dagar sedan. Men när värmen aldrig kom i våras och tidigt i somras så kändes det som ett bra drag. Dessutom vill vi åka nu för vi är lite osäkra om vi är så sugna att åka nästa år.