Brudhippa

Igår morse vaknade jag lite på sniskan. Astrid och David klev upp men jag kunde inte somna om, suck. Jag var nog lite spänd eftersom jag skulle in till stan och göra slingor och klippa mig, lite nervös sådär. Jag var lite sur också eftersom frissan nån dag tidigare hade ringt och senarelagt tiden från 9 till 11, suck.

Vi hade kvällen innan bestämt att vi skulle lösa melodikrysset så jag traskade ner till köket runt nio och möts av ”ska du inte ta en dusch innan frukost?”. Men hallå liksom, sen när brukar jag vilja duscha innan mat? D undrade även om det inte skulle bli lite stressigt att lösa krysset när jag skulle iväg, men jag nekade och sade att det var ju två timmar kvar.

En bit in i krysset kommer D på att vi egentligen skulle ha löst krysset utan han därför hade knäppt på gasolvärmaren. Men vad onödigt sa jag, gå genast och stäng av den, vilket slöseri liksom. Äsch sa D, det är lika bra att det tar slut så vi kan byta ut den inför semesterresorna med husbilen. Men ååååå vilket slöseriiii säger jag, ännu lite mer sur och grinig av någon anledning.

Plötsligt säger han däremot att ”kan inte du gå och stänga av gasolen”. Gissa min reaktion på detta. När han efter en liten stund säger det igen så klampr jag iväg mot altanen för att stänga av skiten ch slippa slösa.

Döm om min förvåning när hela altanen är full med älskade vänner. Dom hade kommit för att kidnappa mig, lurisar!

Efter en något chockartad packning så åkte vi iväg mot hemlig ort. Det var Mackmyra stall som var destinationen och några timmar på islandshästryggen gjorde mig till en störtlycklig människa kan jag säga. Hästar Mot kvällningen åkte vi in till stan för middag på Berggrenska gården. Här lämnade Ida oss för vi var alla överens om att en tremånaders Elton inte hade på berggrenska att göra. God mat och lite cider, en drink såklart senare så var vi redo att dra vidare. Ett besök på Söderhielmska sedan ner mot Heartbreak för att skaka rumpan. Och my god vad jag skakade rumpan. Sjukt roligt! Dock vr det tydligen bara jag som tyckte att dansgolvet var the place to be men mina kära vänner stod mig bi i allehanda danser.

När vi inte orkade skaka mera drog vi till söder och matade mig med kebabtallrik, typ.

David hade sagt att om jag var hemma innan tre så var vi allihop gamla. Tio i tre stövlade jag in hemma, så ja, tyvärr vi är gamla.

Kram på er alla som var med på denna dag som jag trodde jag skulle slippa, fast såhär i efterhand vill jag verkligen inte slippa den!

image

FacebookTwitterGoogle GmailWordPressTumblrBlogger PostGoogle+

Möhippa

Jag har ju inte skrivit nåt om den superroliga dagen vi hade i Sundsvall.

Vi for tidigt på morgonen härifrån Gävle. Regnet toköste hela den långa vägen vilket inte direkt höjde stämningen. Jag hade Johanna och Annas syrra Malin i bilen. Spännande nog kom vi fram en timme tidigt men det gjorde inget, lite småsaker skulle fixas innan huvudpersonen kom.

Bruden blev hämtad av en okänd man, fick 10 minuter på sig att packa lite saker. Sedan tilbringade hon 40 minuter i bilen med förbundna ögon och Günthers You touch my trallala, åkunt runt runt tills dom var framme i Bergsåker där vi skulle spdera en champangefrukost. Med stor överraskning och mycket glada skratt sprättade vi skumpan.

Efter frukosten var det dags för poledancing. Alltså som striptease på stång fast vi såklart inte tog av oss kläderna. Passande nog fanns det piffiga kläder för Anna att låna där. Det var såååå roligt och otroligt jobbigt. Vi körde en liten rutin tillsammans, sen fick Anna såklart ”uppträda” själv

Stackars bruden. Vi skrä,de upp henne en he del för vad som skulle kommahärnäst. Men faktiskt så blev det ”bara” en helkroppsmassage och ansiktsbehandling. Sedan hängde vi allihopa i bubbelpoolen på spat, åt god lunch och förhörde Anna om de obligatorsiak frågorna som vi redan frågat brudgummen.

När alla hade duschat så åkte vi tillbaka till Bergsåker där vi gjorde oss snygga och fräscha. Här blev det sedan trerätters middag och ett par glas vin eller kanske tre. Eventullt också lite rom och kÅla. Anna fick måla en tavla som skulle beskriva hennes känslor för Henrik utan att använda ord eller hjärtan.

När det gungade fint under allas sulor for vi in till stan för att dansa och toka oss. Efter en kebabtallrik när solen precis gått upp och lite drakritt tog vi en taxi hem, stackars taxichauffören som fick försvara sina säten med sitt liv.

Efter att ha varit vaken i 24 timmar sov vi i cirka 4,5 timme innan det var en ny dag. Att hänga på en altan i solgasset drickandes cola i väntan på att man ska våga köra hem, snacka om nostalgi, underbart.

Vi hade en superrolig dg som vi hoppas att Anna inte ska glömma i första taget!!! Som ni kanske förstår så är jag en alldeles för bra vän för att lägga ut bilder på poledancing eller fyllebilder 🙂

image

FacebookTwitterGoogle GmailWordPressTumblrBlogger PostGoogle+