7 månader – en ny bekantskap

Den här månaden har något helt nytt hänt. Vi har fått en liten grabb med ett redigt humör. Så sent som i mitten av förra veckan sa vi att åh vilken glad och nöjd liten unge vi har, aldrig missnöjd av andra anledningar än mat och sömn. Så ska man ju aldrig säga det vet jag ju.

De senaste 5-6 dagarna har vi märkt nåt helt nytt. Han gnäller och klagar och vrålskriker tillsynes utan anledning. Bara för att han bestämt sig för det verkar det som. Helt normalt såklart men jobbigt ändock och speciellt när man inte är van.

Kroppsligt händer det saker också. Han har blivit så medveten om kroppen. Står stadigt när man håller i honom och kan stå korta stunder själv när han håller i tex babygymmet från IKEA. Han har inga som helst problem med att pricka in det han siktar på att få tag i, glasögonen tex. Samt att han har helt fattat det där med att saker finns kvar fast man inte ser dem så nu har tittut seglat upp på förstaplatsen av favoritlekar, både med människor och saker.

Utvecklingssprång mässigt så ligger vi mitt i den period då han väldigt tydligt blir medveten om att man kan gå ifrån honom. Min gissning att det är detta i kombination med amningsstopp som skapat detta gnäll- och vrålmonster som tittar fram rätt så ofta nu.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Att göra: Gåstolen är fortfarande ett hett kort men ju mer man kan interagera med honom ju roligare blir sådana lekar som tex tittut. Även att sitta och pilla med klossar och skaka på saker som rasslar och låter är himla roligt.

Sömn: Så smått börjar det infinna sig rutiner. Han sover mellan 19-07. När jag lägger mig 22 får han lite ersättning sedan äter han en eller två gånger till på natten. Kl 9 när vi går iväg med Astrid så sover han en längre stund. Vid 13 en sovstund igen för att sedan bara behöva en liten stödvila på ca 30 minuter vid 17 för att orka till läggdags.

Mat: Förutom att sättet han får flytande föda på har förändrats från tutte till flaska så är det ingen ändring här. Ingen som helst mat går i så nu har jag börjat snegla mer och mer på BLW, baby lead weaning. Han stoppar ALLT i munnen, problemet är ju bara att han inte kan svälja. Därför kan detta vara bra för honom för då lär han sig själv att tugga och mosa i munnen INNAN han sväljer. Jag ska läsa på lite mer först.

Längd och vikt: Vi vägde och mätte i Gbg. DÅ vägde han 9035 gram och 72 cm lång.

Ett ögonblick – vad gör vi om dagarna

När man är föräldraledig får man lite då och då frågan från personer som itne varit det nån gång att ”vad gör ni hela dagarna?”. Svaret på den frågan är relativt enkel, ingen aning. Eller vi gör massor, men samtidigt ingenting. Men jag kan väl försöka ge er en bild av hur en ”arbets”vecka ser ut.

Arbetsveckan består av 5 dagar (fast egentligen 7 när man har barn för tro det eller ej så är man aldrig ledig som förälder.   Absolut senast klockan sju är det morgon varje dag vare sig det är lördag, tisdag eller julafton.

måndagar skjutsar vi Astrid till kyrkis klockan nio. Kyrkis är som öppna förskolan fast utan föräldrar eller dagmammor. Det är för barn från 3 år. Dom leker, ritar, äter frukt och sjunger samt går ut en sväng när vädret tillåter. Klockan tolv ska hon hämtas och då åker vi direkt hem och äter lunch. Under tiden hon varit borta så har jag och Nils inte gjort så himla mycket. Kanske varit och handlat, kanske bara varit hem och plockat ihop lite.

Tisdag, onsdag och torsdag är Astrid hos dagmamman. På tisdagar har dom Knytte. Då måste vi varje dag vända i dörren och göra en liten matsäck samt packa ner sittunderlag. Dessa dagar hämtar vi Astrid klockan två.

Innan Nils kom så tänkte jag att ojoj vad ska jag göra alla dom här timmarna som Astrid är borta. Jag hade planer på öppna förskolor, hälsa på Johanna, hänga på stan. Inte en enda gång har vi tagit oss iväg på nåt sånt. Timmarna springer på och plötsligt måste vi iväg för att hämta liten fröken.

På onsdagar går Astrid på gympakul på Gävle gymnastikförening. Då gäller det att mellis är klart när jag hämtar annars blir det kaos.

På fredagar är vi leeeediga. Då hänger vi i soffan tillsammans. Typ. Jag flänger väl runt och försöker göra helg i hemmet. Det jag kan fundera över är vad gjorde jag egentligen hela dagarna när jag var hemma med bara Astrid? Jag måste ju ha latat mig hur mycket som helst.

Om två veckor börjar jag jobba halvtid. Dom gick snabbt dom här 7 månaderna hujedamig.

Astrid på öppnis
Våra underbara dagbarnvårdare lägger nästan varje dag ut bilder på vad deras barn har för sig, i en facebookgrupp. Superroligt! Här är Astrid i pysslartagen på öppna förskolan.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Samtidigt som jag och Nils gör ytterligare ett försök med gröt. Ja ni ser ju själva hur mycket som verkar ha hamnat i munnen.




Ja så vad var det vi gjorde hela dagarna nu då? Ja den som kunde svara på det. När Nils har sina två sovstunder de dagar A är borta så har jag antingen administrativa dagar (som idag) när jag skickar in till försäkringskassan, uppdaterar bloggen, läser andra bloggar och sånt. Andra dagar har jag fixar dagar, tvätt, trädgård, ihopplockning och dylikt tar sin beskärda del av dagarna.

Det jag ångrar med den här tiden är att jag har så svårt att ta vara på tiden med Nils. Jag ska bara göra det, det, det och det först SEN ska jag komma och leka jag loooovar. Från och med nu lovar jag mig själv och Nils att jag ska bli bättre på det dom dagar som jag är hemma. Från 1 oktober delar jag och David halva halva på ledigheten.

 

Ett kärt återseende – en helg i Göteborg

Som ni kanske minns så tog familjen Eriksson sitt pick och pack och drog till framsidan (eller hur var det nu?) i onsdags. I söndags kom vi hem trötta men oj så nöjda. Efter enbart positiva besked efter diverse tester och undersökningar hos de underbara människorna på Drottning Silvias barnsjukhus så drog vi på fredag eftermiddag till Universeum.

Då hotellet vi bodde på, Clarion Collection Hotell Odin, har halvpension så var det så himla skönt att bara strosa hem genom stan och äta där för att sen hänga lite på rummet innan sovdags. Det gjorde vi faktiskt alla dagarna förutom att vi på lördagen åt ute på stan.

På lördag var det äntligen dags för det som Astrid väntat på sen mars. Ett besök på Liseberg. Min tanke var att en helg i mitten av september skulle kunna vara ett toppen tillfälle att gå på Liseberg, inte så mycket folk och så. Ack så fel jag hade. Högsommarvärme i kombination med att det var näst sista öppna helgen gjorde att det var helt galet. Jag och A köpte varsitt litet åkband, så att vi skulle kunna åka alla barnkaruseller utan att behöva fundera. Efter 4 timmar hade vo fortfarande inte lyckats åka tillräckligt för att det skulle löna sig med åkband jämfört med biljetter. Vi kämpade i några köer till så att det gick precis jämt upp. Pust, 40 minuters väntetid som kortast på barnkarusellerna, 1 timme och 50 minuters väntetid på Helix såg jag när jag gick förbi där.

Trots detta så hade vi såklart en underbar dag. Det nya Kaninlandet som man satsat helhjärtat på är verkligen värd högsta betyg. Förutom att alla karuseller är lämpligt ihopsamlade så finns det även ett mysigt lekland som är kullarna där kaninerna bor samt bra med toaletter och ett mysigt amningsrum (det fanns även tidigare). Plus de butiker såklart som lockar barnen med ballonger och gosedjur.

Slutet gott allting gott – att sluta amma

I 6,5 månad har jag tragglat, krånglat, till en början gråtit och på slutet ätit specialkost men även njutit och älskat. Nu är det slut. Att amma är inte alla förunnat och jag ångrar inte ett dugg att jag kämpade som jag gjorde i början med att få igång mjölkproduktionen med hjälp av en maskin.

Idag i cafeterian på Drottning Silvias sjukhus så fick han sin sista slurk. Nu kör vi vidare med ersättning och  tragglar vidare med maten. Om han kommer sakna det? Troligtvis inte, han har länge tyckt att maten kommer för sakta och är alldeles för lite.

Nu sörjer jag så smått men firar ändå. En Magnum Dolce & Gabbana slank ner i en hast, mums!

image

På väg söderut

Nu har hela familjen tillsammans med en välrensad men ändock ganska omfattande packning tagit plats på ett tåg mot Göteborg. Eller just nu sitter vi på ett tåg till Örebro men SEN hoppar vi på ett tåg till Göteborg.

Vi har två punkter på agendan. Imorgon kl 9 ska vi infinna oss på daghjärtcentrum på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus för återbesök. Något vi både längtar efter och fruktar. Vi längtar med förhoppningen om att bli av med medicinen. Vi fruktar med rädslan för att något ska hittas, något som förbigått kardiologen i Gävle.

Den andra punkten är Liseberg. Oj så lilla A har längtat, ända sen vi var där i vintras/våras och vi lovade att nästa gång, då ska vi åka till Liseberg.

Nu är det dags för underhållning av ett av barnen.

image
Petshopparna är med förstås

Vill du bidra? Tjacka en väska!

Min superhändiga mamma har bestämt sig för att lägga en hel del av sin tid och energi på att få in pengar till fonder och stiftelser som direkt eller indirekt berör oss. Köper man en väska på Åland så går pengarna till Hjärtebarnen på Åland, Ålands barnfond eller Ronald Mc Donalds barnfond. Köper du en väska i Sverige så får du välja fritt mellan att skänka pengarna till Hjärtebarnsfonden eller till Ronalds Mc Donalds barnfond.

Varje väska är unik och ett snyggt hantverk med annorlunda tyger och en hel del olika format och utföranden.

I inlägget nedan ser ni de väskor som finns på plats hemma hos mig i Sverige. Den fina linjalen som jag lagt mitt på väskorna är 15 cm och ska ge ett hum om väskans storlek. Enklast är förstås om du helt sonika kommer hit och tittar.

En väska kostar 200 kronor och då går hela 80 kronor till välgörenhet. Vill man ha information om hur insamlingen går så skriver jag gärna upp mailadress får du ett meddelande när insättningen av alla pengar går iväg.

wpid-picsart_1410787559624.jpg